Här sitter jag och gråter. Alla man beundrade och följde har gått bort. Kvar finns bara människosläktets bottenskrap, likt Glenn Hysén, Ingvar Kamprad och Anitra Steen.

Vad hände med Pol Pot? Finns Arne Källerud i himlen? Vad blev det av Åke Wihlney? Stora frågor som tarvar ett svar.

Käftsmällen torkar en tår ur ögonvrån och stämmer upp i ett skakigt "länge leve" för våra nu döda vänner och förebilder likt Rosa Luxemburg, Rock Hudson och Marty Feldman. De är bara några få av alla de människor med klippanischer som mött döden före oss. Idolen är död. Länge leve idolen!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag pratade med en bekant idag när jag satt i Hörsalsparken och njöt av några öl. Han hade suttit vid Stortorget och snuten var där inte bara en gång utan två. Snutarna hällde ut all öppnad dryck, dessa dyra droppar rann i rännilar på marken. De beor...

Snart är det den femte juni och äääntligen dags för lanseringen av Nintendos nya konsol Switch 2. Som jag har väntat, som jag har trånat efter den. Nu är den snart här och det känns stort. Jag brukar beställa inte bara film och musik från Gin*a, utan...

Idag var jag helt förstörd när jag vaknade och klockan var redan ett på eftermiddagen. Jag orkade inte ur sängen, så jag missade tisdagens umgänge i parken över några öl. Det har inte blivit mer än två folköl druckna idag, så gissa om min törst komer...

Nu är jag hemma, ute i friheten igen, efter exakt en månads vårdtid. Det blev som vanligt att flyttas runt avdelningarna. Som vanligt avverkade jag PIVA, avdelning 28 och avdelning 26. Vissa patienter var långliggare vilka jag kände igen från novembe...

Nu är jag hemma i min lilla lägenhet efter snart fyra veckor på dårhuset. Än är jag inte utskriven, men blir det på måndag då läkaren frågade om jag ville vara kvar på frivllig basis. Fri från tvångsvård vill jag bara hem, finner ingen mening med att...