Jag har besvärats av kraftiga diaréer en lång tid. Känner inget "bajssug" långa perioder, men så slår det till och magen börjar rummla. Riktigt illa om jag inte är hemma, jag måste spränga ur mig lös avföring på momangen.

Nu har jag dock välsignats med bajskorvar, riktigt muskulösa saker. Känner jag mig bajsnödig några kvarter hemmifrån kan jag oftast hålla mig tills jag är hemma. Vet inte varför tarmsystemet är så snällt mot mig just nu.

Sist jag gjorde i brallan var när jag gick från en kompis ca 25 minuters promenadväg hemmifrån. Hos honom kände jag inget, men när jag hunnit kanske 100 meter började magen rycka och väsnas. Fördömt! Jag stannade till och uppbådade all kraft till att försöka hålla ihop ringmuskeln. Det gick inte.

Jag förbannade mitt öde och fortsatte gå. Då small det i brallan. En formidabel flodvåg av diarré vällde ur mitt inre. Stjärten blev varm och sedan kände jag hur det rann nedför byxbenen. Den promenaden hem kändes som den längsta någonsin. När jag till sist kom hem störtade jag mot toaletten och hann dra ned byxorna, men inte sätta mig på porslinsstolen: Jag sprutlackerade toaletten fullständigt.

Att nu kunna röra sig obehindrat i staden utan risk att mölja i brallan känns lyxigt. Om jag sedan ändå måste bajsa utomhus gör jag det och torkar sedan rumpan med medhavt toalettpapper. Mina tarmar lever inte längre sitt eget liv och det är jag tacksam för.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har precis kommit hem efter en sväng på puben. Det blev tre öl för mig och jag satt i baren och skickade ut sköna vibbar. Det gick så långt att en kvinna tilltalade mig, men tyvärr blev det inget ragg. Varken på henne eller något annat kjoltyg. S...

Då var det dags igen då. Dags för ännu en vaknatt. Jag tog min kvälls- och nattmedicin runt tjugo i tio igår kväll och la mig i sängen klockan tio. Det blev att lyssna på radion, Karlavagnen, i två timmar, sedan drog nattradion igång. Midnatt och jag...

Jag sover inte om nätterna sedan en tid och blir inte trött förrän fram på morgonkvisten. Då brukar jag gå och lägga mig några timmar. Bättre med lite sömn än ingen alls. Mitt rekord utan sömn är fem dygn och då slutade det illa, det blev tvångsvård....

Idag var en förträfflig dag, jag både letade burkar och tiggde vid ett varuhus.  Burkletandet tog mig runt hela innerstaden och jag kollade noggrant runt i soptunnorna. Visst fick jag lite klet i händerna, men lite får man tåla. Efter det gick jag he...

På förmiddagen var jag till konditorn för inköp av mazaränger och potatisbakelser och jag fick bara med mig hälften av vad jag hade tänkt handla hem. Den uslingen sa sig ha slut på potatisbakelser, han hade inte en enda till försäljning. "Kom tillbak...