Jag är född och uppvuxen i den en gång svenska stadsdelen Hageby i södra Norrköping. Min barndom var fantastisk och mina vänner hade namn som Patrik, Stefan och Kenneth. Vi var oftast ute och lekte och fotbollen var i centrum fler än en gång. Vidare fanns en vidsträckt oas på baksidan av höghuset jag växte upp i, där spelade vi gårdsmatcher mot andra kompisgäng och det var då jag förfinade mina talanger på fotbollsplanen. Sedan var Vrinneviskogen två utsparkar bort och dit gick vi för att leta ödlor, eller bara bli ett med naturen. Området kunde inte ha varit mer inbjudande.

Det händer att jag gör besök i min barndoms kvarter och varje gång fylls jag av fasa och äckel. Idag är området befläckat av kriminellt slödder och dagdrivare. Hela Hageby har blivit en vidrig avstjälpningsplats för De Nya Svenskarna, det folk regimen vill ska utrota oss svenskar. Ett besök efter mörkrets inbrott görs endast av en självmordskandidat. Hur kunde det gå så snett? Svaret är svinen till politiker, en samling grisar som hatar allt Sverige och svenskarna åstakommit. Mer multi-kulti, bort med allt rasistiskt svenskt. Mer gruppvåldtäkter, mer kat-tuggande, mer heroin, mer väskryckningar, mer oprovocerat våld. Fy fan!

Jag gjorde en taktisk reträtt och flyttade till de centrala delarna av Norrköping, men verkligheten håller på att komma ikapp mig. Allt är svart, svart, svart... Där finnes icke oförstörda områden, allt har smittats ned. Jag riktar inte mitt hat mot enskilda nysvenskar, jag försöker rycka upp ogräset med rötterna. Politikerna är i mitt sikte. Jag slår till när jag är redo, inte förr. Än så länge slår mitt hjärta, än är jag motiverad att ta kampen mot landsförrädarna. Seger eller död!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag pratade med en bekant idag när jag satt i Hörsalsparken och njöt av några öl. Han hade suttit vid Stortorget och snuten var där inte bara en gång utan två. Snutarna hällde ut all öppnad dryck, dessa dyra droppar rann i rännilar på marken. De beor...

Snart är det den femte juni och äääntligen dags för lanseringen av Nintendos nya konsol Switch 2. Som jag har väntat, som jag har trånat efter den. Nu är den snart här och det känns stort. Jag brukar beställa inte bara film och musik från Gin*a, utan...

Idag var jag helt förstörd när jag vaknade och klockan var redan ett på eftermiddagen. Jag orkade inte ur sängen, så jag missade tisdagens umgänge i parken över några öl. Det har inte blivit mer än två folköl druckna idag, så gissa om min törst komer...

Nu är jag hemma, ute i friheten igen, efter exakt en månads vårdtid. Det blev som vanligt att flyttas runt avdelningarna. Som vanligt avverkade jag PIVA, avdelning 28 och avdelning 26. Vissa patienter var långliggare vilka jag kände igen från novembe...

Nu är jag hemma i min lilla lägenhet efter snart fyra veckor på dårhuset. Än är jag inte utskriven, men blir det på måndag då läkaren frågade om jag ville vara kvar på frivllig basis. Fri från tvångsvård vill jag bara hem, finner ingen mening med att...