Jag hade två versioner av "Henry: Portrait of a serialkiller" på VHS. Den första var så nedklippt att det var skrattretande. I eftertexterna presenterades namn som helt enkelt inte var med i min version. Andra gången jag köpte den stod den bland förment fina filmer i katalogen, likt Ingmar Bergman-dravel. Ingen lycka den gången heller. Jag trodde man kom undan med det mesta om det var "kulturellt".

Köpte om den två gånger på DVD och då var det lite mildare censur, men fortfarande saknades en scen. Där finns en bild på baksidan med allas vår Henry när han håller en kniv mot halsen på en tjomme. Den scenen har jag fortfarande inte sett. Nu står mitt hopp till en otextad version som säljs över nätet. Filmcensuren är lyckligtvis borta, men få bemödar sig att släppa filmer i originalversion. Dessutom kallas filmen felaktigt "Henry: En massmördare" på svenska. Skräck är en härlig verklighetsflykt, inte sant?

I fotbollskretsar är det populärt att pladdra om att "springa i djupled". Det betyder att man rör sig mot motståndarmålet, inget mer, inget mindre. Vad går då fotboll ut på? Att göra fler mål än motståndarna och det blir synnerligen svårt om man rör sig bakåt eller i sidled.

Sportkommentatorer spyr ur sig floskler likt denna som om de skolkade på svenskalektionerna. Framåt, kamrater, eller ska vi sjunga "I djupled, kamrater"? Usch för korkade kommentatorer och skribenter.

Jag är nu hemma efter en egen manifestation på torget. Jag hade gjort en megafon av hopprullad papp, hade egenskrivna A4-ark med mig och ett plakat. På plakatet stod det "Terrorn dog inte med Palme" och jag viftade med det frenetiskt.

Responsen från allmänheten var god och bland annat damen Andersson var framme och småpratade med mig. Vi enades om att situationen av idag är mycket allvarlig, med en revanschsugen och ytterst farlig socialdemokrati.

Jag valde att inte ta upp UFO-frågan, utan koncentrerade mig på inrikespolitiken. Mina resurser och min ork är begränsad, UFO:n kan jag prata om en annan dag. Hur som helst känns det skönt att ha gjort ett gott dagsverke och nu belönar jag mig med kaffe, punsch och vetelängd. Nästa år kör jag igen.

Sune, arg motala-bo

Har haft en förträfflig afton med goda vänner. Mycket snack om ufon och rymden. Jag lanserade teorin att jorden är ihålig, men möttes av skepsis. Nåja, jag har rätt, men man kan inte övertyga alla.

När jag blossade på balkongen hörde man gap och skrik från ett tivoli och jag spottade i vredesmod över balkongräcket. Jävla amatörer, är det valborgsmässoafton ska det drickas cider och tramsas med karuseller och annat strunt.

Jag drar mig nu tillbaka för en stunds sömn, sedan blir det några frukostöl och iväg för att kolla in kommunisternas hasande med röda trasor. Var dag har sin tjusning. Lev väl.