Nästa månad ska det anordnas ett världsmästerskap i friidrott. Det ska springas, det ska kastas, det ska hoppas. Jag antar att jag kommer att slötitta, men engagerar mig inte nämnvärt. Dock såg jag täflande på TV förut och Sverige representerades av två huldror, den ena sprang och den andra hoppade stav. Jag hoppas få se dem i London där mästerskapet kommer att hållas.

Jag tycker det är orättvist att ställa vita människor mot svarta, att låta dem tävla på lika villkor sida vid sida. Den svarta varianten av människa är starkare, explosivare och uthålligare än den vita. Titta bara på t ex 100-metersgrenen, där afrikaner (om än med amerikanska pass) dominerar fullständigt, eller de lite längre loppen där finlemmade kenyaner sopar banan med övriga deltagare.

Den vita människan lämpar sig bättre för att leda och planera. Visst, vi är inte främmande för kroppsarbete, men kan inte mäta oss med Moses Zwangewis tjurrusande på kolstybben. Jag imponeras av atleter som Carl Lewis, Ben "Stanozolol" Johnson och australnegern Cathy Freeman. Inte ens om svenska idrottare petar i sig ens hälften av de hormoner Ricky Bruch gjorde på sin tid har de en chans mot de afrikanska idrottarna.

Min hemstad lyckades i alla fall producera en OS-guldmedaljör och det var såklart "Topsy". En nordisk uppstickare bland alla svarta ansikten. Idag sätter Sverige stort hopp till negrinnor som Angelica Bengtsson och Khaddi Sagnia och det kanske är vägen att gå. Mindre hemvävt, allt är tillåtet i kärlek och idrott.

Äh, låt afrikanerna ta hem rubbet, då kan de få något att glädjas åt. Det kan de behöva då de har det tunnsått med Nobelpris. Råstyrka går hem vid ekvatorn, i höga nord krävs helt andra färdigheter. Citius, altius, fortius.

MVH/Werner von Oben

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag pratade med en bekant idag när jag satt i Hörsalsparken och njöt av några öl. Han hade suttit vid Stortorget och snuten var där inte bara en gång utan två. Snutarna hällde ut all öppnad dryck, dessa dyra droppar rann i rännilar på marken. De beor...

Snart är det den femte juni och äääntligen dags för lanseringen av Nintendos nya konsol Switch 2. Som jag har väntat, som jag har trånat efter den. Nu är den snart här och det känns stort. Jag brukar beställa inte bara film och musik från Gin*a, utan...

Idag var jag helt förstörd när jag vaknade och klockan var redan ett på eftermiddagen. Jag orkade inte ur sängen, så jag missade tisdagens umgänge i parken över några öl. Det har inte blivit mer än två folköl druckna idag, så gissa om min törst komer...

Nu är jag hemma, ute i friheten igen, efter exakt en månads vårdtid. Det blev som vanligt att flyttas runt avdelningarna. Som vanligt avverkade jag PIVA, avdelning 28 och avdelning 26. Vissa patienter var långliggare vilka jag kände igen från novembe...

Nu är jag hemma i min lilla lägenhet efter snart fyra veckor på dårhuset. Än är jag inte utskriven, men blir det på måndag då läkaren frågade om jag ville vara kvar på frivllig basis. Fri från tvångsvård vill jag bara hem, finner ingen mening med att...