Nästa månad ska det anordnas ett världsmästerskap i friidrott. Det ska springas, det ska kastas, det ska hoppas. Jag antar att jag kommer att slötitta, men engagerar mig inte nämnvärt. Dock såg jag täflande på TV förut och Sverige representerades av två huldror, den ena sprang och den andra hoppade stav. Jag hoppas få se dem i London där mästerskapet kommer att hållas.

Jag tycker det är orättvist att ställa vita människor mot svarta, att låta dem tävla på lika villkor sida vid sida. Den svarta varianten av människa är starkare, explosivare och uthålligare än den vita. Titta bara på t ex 100-metersgrenen, där afrikaner (om än med amerikanska pass) dominerar fullständigt, eller de lite längre loppen där finlemmade kenyaner sopar banan med övriga deltagare.

Den vita människan lämpar sig bättre för att leda och planera. Visst, vi är inte främmande för kroppsarbete, men kan inte mäta oss med Moses Zwangewis tjurrusande på kolstybben. Jag imponeras av atleter som Carl Lewis, Ben "Stanozolol" Johnson och australnegern Cathy Freeman. Inte ens om svenska idrottare petar i sig ens hälften av de hormoner Ricky Bruch gjorde på sin tid har de en chans mot de afrikanska idrottarna.

Min hemstad lyckades i alla fall producera en OS-guldmedaljör och det var såklart "Topsy". En nordisk uppstickare bland alla svarta ansikten. Idag sätter Sverige stort hopp till negrinnor som Angelica Bengtsson och Khaddi Sagnia och det kanske är vägen att gå. Mindre hemvävt, allt är tillåtet i kärlek och idrott.

Äh, låt afrikanerna ta hem rubbet, då kan de få något att glädjas åt. Det kan de behöva då de har det tunnsått med Nobelpris. Råstyrka går hem vid ekvatorn, i höga nord krävs helt andra färdigheter. Citius, altius, fortius.

MVH/Werner von Oben

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har precis kommit hem efter en sväng på puben. Det blev tre öl för mig och jag satt i baren och skickade ut sköna vibbar. Det gick så långt att en kvinna tilltalade mig, men tyvärr blev det inget ragg. Varken på henne eller något annat kjoltyg. S...

Då var det dags igen då. Dags för ännu en vaknatt. Jag tog min kvälls- och nattmedicin runt tjugo i tio igår kväll och la mig i sängen klockan tio. Det blev att lyssna på radion, Karlavagnen, i två timmar, sedan drog nattradion igång. Midnatt och jag...

Jag sover inte om nätterna sedan en tid och blir inte trött förrän fram på morgonkvisten. Då brukar jag gå och lägga mig några timmar. Bättre med lite sömn än ingen alls. Mitt rekord utan sömn är fem dygn och då slutade det illa, det blev tvångsvård....

Idag var en förträfflig dag, jag både letade burkar och tiggde vid ett varuhus.  Burkletandet tog mig runt hela innerstaden och jag kollade noggrant runt i soptunnorna. Visst fick jag lite klet i händerna, men lite får man tåla. Efter det gick jag he...

På förmiddagen var jag till konditorn för inköp av mazaränger och potatisbakelser och jag fick bara med mig hälften av vad jag hade tänkt handla hem. Den uslingen sa sig ha slut på potatisbakelser, han hade inte en enda till försäljning. "Kom tillbak...