Jag var en sväng till Mötesplats Asken tidigare idag. Det är träffpunkten för oss med "psykiskt funktionshinder" och samlar en stor del av Norrköpings fnoskiga befolkning. De flesta gästerna är förståndshandikappade, så jag som överintelligent håller tand för tunga och anpassar mig till de andras nivå. Jag hamnade vid samma bord som en "det", en kraftigt överviktig varelse som lystrar till ett kvinnonamn. Denna skithög har tidigare haft en nål på jackan med det eländiga partiet VPK:s symbol. Fy fan! Den andra personen vid bordet uttryckte sig gillande om ärkesvinet Göran Persson, han sa att han hade karisma. Ja, jösses...

Personalen har man inte så mycket med att göra och tur är väl det, då de är genuint falska och går omkring med påklistrade léenden i sina fula ansikten. De tycks tro att de gör en storartad gärning när de dräller omkring i lokalerna och bokstavligen klappar en på hjässan. De är minsann vana att handskas med sinnesslöa.

"Ein dasein ohne Leben" lydde parollen för åttio år sedan. Det blev ett skönt "brausebad" och så var det med det livet. Idag hålls genetiskt defekta undermänniskor under armarna och omhuldas av etablissemanget. Jag har under min karriär inom psykiatrin träffat många trasiga människor och inte en endaste individ har varit livsduglig, de är som iglar som parasiterar på systemet.

Jag själv har diagnosen schizofreni. Jag har vårdats både frivilligt och under tvångsvård. Jag har fått polistransport till psyket och jag har förflyttats mellan avdelningarna inklämd mellan väktare, då jag ansetts som farlig för allmänheten. Dock medicinerar jag med Clozapine och har i dagsläget inga symptom. Mitt intellekt är det dock inget fel på, jag slår de flesta på fingrarna i vilket jävla intelligenstest som helst. Dock är det ensamt på toppen, jag får inget ut av att umgås med den dumma massan, jag tarvar ständigt stimulans och försitter ingen chans att förkovra mig inom vilket ämne det vara månde.

Att besöka Mötesplats Asken är för mig en kick, en sorts chockturism i min egen stad. Att gnugga armbågar med dreglande mongon skänker mig visst välbehag. Jag gillar att förnedra mina "medmänniskor", jag går igång på deras olycka. I brist på vänner får man umgås med fienden. Det kan jag leva med.

MVH/Herr X

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Då var det dags igen då. Dags för ännu en vaknatt. Jag tog min kvälls- och nattmedicin runt tjugo i tio igår kväll och la mig i sängen klockan tio. Det blev att lyssna på radion, Karlavagnen, i två timmar, sedan drog nattradion igång. Midnatt och jag...

Jag sover inte om nätterna sedan en tid och blir inte trött förrän fram på morgonkvisten. Då brukar jag gå och lägga mig några timmar. Bättre med lite sömn än ingen alls. Mitt rekord utan sömn är fem dygn och då slutade det illa, det blev tvångsvård....

Idag var en förträfflig dag, jag både letade burkar och tiggde vid ett varuhus.  Burkletandet tog mig runt hela innerstaden och jag kollade noggrant runt i soptunnorna. Visst fick jag lite klet i händerna, men lite får man tåla. Efter det gick jag he...

På förmiddagen var jag till konditorn för inköp av mazaränger och potatisbakelser och jag fick bara med mig hälften av vad jag hade tänkt handla hem. Den uslingen sa sig ha slut på potatisbakelser, han hade inte en enda till försäljning. "Kom tillbak...

Jag har bokat en bussresa till huvudstaden, jag åker på fredag. Väl där ska jag bo hos en skön kille, så jag slipper dyrt hotellrum. Vi har gått i Pride-tåget tillsammans och känner varandra väl. Han är riktigt duktig på att brottas och i hans sällsk...