Jag har haft kontakt med min vän Calum på Facebook. Han ska gå på fotboll imorrn och har förberett sig väl. Matchtröjan är nytvättad och ligger redo på nattduksbordet och i hans kylskåp ligger en hop ölburkar inknölade, hans nödvändiga färdkost under matchdagen. Vad kan gå fel?

Jag blir dock inte klok på hans falangs smeknamn, "Jambos". Så vitt jag vet är det swahili och grymtas fram som en hälsningsfras på en kontinent långt, långt bort. Ja, ja.

Utan att vara speciellt insatt vet till och med jag att de syltfärgade möter IRA:s förfäktare Celtic på lördag, en synnerligen motbjudande förening. Simpel potatispest fick indolenta irländare att överge sitt land, många lyckades likt råttor kravla sig ombord första bästa skorv västerut över Atlanten, men de lataste av de lata mäktade bara med en kort tripp österut, till hålan Glasgow, en gudsförgäten svulst på det brittiska öriket.

Skabb sprider sig lätt, katolicism sprider sig utan tvekan minst lika lätt. Stora delar av skottlands största stad är idag i papisternas grepp, en bister sanning. Man ämnar ta över hela landsändan och försitter ingen chans, sin annars lata natur till trots. Spjutspetsen i sportens värld är tidigare nämnda Celtic. Bisarra ritualer i kloster och kyrka lockar vissa delar av den svagsinta befolkningen, har man ett fotfäste även där folk önskar förströelse ökar chansen till hjärntvätt mångfalt. Detta vet skithögarna från Parkhead att utnyttja.

Nåja, nu svävar jag ut. Jag kanske tillskriver morgondagens drabbning mer betydelse än den förtjänar. Calum är dokumenterat törstig och hans fallenhet för offentlig fylla och primalskrik i grupp bör ingen tvivla på eller underskatta. Jag önskar en bredsida i plytet på den religiösa fienden, vår vän tvärs över Nordsjön nöjer sig måhända med en bredsida rakt i nätet bakom Celtics sista utpost. Vi blir båda glada över en vinst för de vinröda, men kanske av olika skäl. No surrender to the IRA? Imorgon tas kampen på "Bogheads" gulnade gräsmatta, imorgon må Ian Paisley's proselyter plocka upp stafettpinnen på den politiska arenan.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Då var det dags igen då. Dags för ännu en vaknatt. Jag tog min kvälls- och nattmedicin runt tjugo i tio igår kväll och la mig i sängen klockan tio. Det blev att lyssna på radion, Karlavagnen, i två timmar, sedan drog nattradion igång. Midnatt och jag...

Jag sover inte om nätterna sedan en tid och blir inte trött förrän fram på morgonkvisten. Då brukar jag gå och lägga mig några timmar. Bättre med lite sömn än ingen alls. Mitt rekord utan sömn är fem dygn och då slutade det illa, det blev tvångsvård....

Idag var en förträfflig dag, jag både letade burkar och tiggde vid ett varuhus.  Burkletandet tog mig runt hela innerstaden och jag kollade noggrant runt i soptunnorna. Visst fick jag lite klet i händerna, men lite får man tåla. Efter det gick jag he...

På förmiddagen var jag till konditorn för inköp av mazaränger och potatisbakelser och jag fick bara med mig hälften av vad jag hade tänkt handla hem. Den uslingen sa sig ha slut på potatisbakelser, han hade inte en enda till försäljning. "Kom tillbak...

Jag har bokat en bussresa till huvudstaden, jag åker på fredag. Väl där ska jag bo hos en skön kille, så jag slipper dyrt hotellrum. Vi har gått i Pride-tåget tillsammans och känner varandra väl. Han är riktigt duktig på att brottas och i hans sällsk...