Det har gått jättebra, har inte haft någon kontakt med psykiatrin på fem dagar. De skulle ringa igår eller idag, men jag hörde inget. Eller så sov jag hårt, det gör man ju på 700 mg Clozapine.

Jag har kämpat på på en daglig (fyra dar i veckan) sysselsättning i nästan sju år och kände att det fick vara nog. Då drogs en stor apparat igång, där jag kallades till möten och bland annat "erbjöds" inläggning. Mig ska di alltid punktmarkera.

Nu har jag gått hemma i drygt en månad och det funkar hur bra som helst. Jag är på Internet en hel del (surfa kallas det) och spelar lite TV-spel. Dessutom sover jag förstklassigt, även om det ibland blir på dan. Vadå, jag uttråkad (som Alfred E Neuman kunde ha uttryckt sig)?

Jag var inne på min e-post, eller vad det heter, och rensade, jag får så mycket strunt. Då såg jag ett hotfullt meddelande från den 22:e oktober. Att de ens försöker, e-posten fixade en vän åt mig, den har jag egentligen ingen nytta av. Jag sitter hemma och barre njuter, hoppas jag sysselsätter minst två heltidsarbetande terapeuter, eller vad de nu vill kallas, med fruktlösa försök att delge mig deras oro och blödande hjärtan.

Tyvärr måste jag upp redan vid tio imorgon, mitt boendestöd kommer. Tidigt isäng, eller vaknatt, det är frågan. Jag skojar friskt med boendestödjarna. Förra veckan hade jag på mig min IRA-tröja och sa att de var de bästa. Tanten log försiktigt och höll med. Kanske ska jag prata väl om Idi Amin imorgon. Eller gjorde jag det förra månaden?

Jag är psykiskt sjuk, men jag vet om det. Vem fasen behöver samhället när man har frysen full av färdigrätter och en limpa cigaretter på köksbordet? Jag är den sanna rebellen!

MVH/Herr X

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har precis kommit hem efter en sväng på puben. Det blev tre öl för mig och jag satt i baren och skickade ut sköna vibbar. Det gick så långt att en kvinna tilltalade mig, men tyvärr blev det inget ragg. Varken på henne eller något annat kjoltyg. S...

Då var det dags igen då. Dags för ännu en vaknatt. Jag tog min kvälls- och nattmedicin runt tjugo i tio igår kväll och la mig i sängen klockan tio. Det blev att lyssna på radion, Karlavagnen, i två timmar, sedan drog nattradion igång. Midnatt och jag...

Jag sover inte om nätterna sedan en tid och blir inte trött förrän fram på morgonkvisten. Då brukar jag gå och lägga mig några timmar. Bättre med lite sömn än ingen alls. Mitt rekord utan sömn är fem dygn och då slutade det illa, det blev tvångsvård....

Idag var en förträfflig dag, jag både letade burkar och tiggde vid ett varuhus.  Burkletandet tog mig runt hela innerstaden och jag kollade noggrant runt i soptunnorna. Visst fick jag lite klet i händerna, men lite får man tåla. Efter det gick jag he...

På förmiddagen var jag till konditorn för inköp av mazaränger och potatisbakelser och jag fick bara med mig hälften av vad jag hade tänkt handla hem. Den uslingen sa sig ha slut på potatisbakelser, han hade inte en enda till försäljning. "Kom tillbak...