Eftersom jag rätt nyligen slutat röka så har mitt mående försämrats. Inte radikalt nödvändigtvis, men ändå. Mitt stämningsläge är sänkt. Depression är det nog inte, men nära på. Jag saknar mina cigaretter och känner hur mitt mående börjar bli svajigt.

Det innebär att jag lockas att ringa AE, akutenheten. Lite tid får de allt ta med oss brukare, eller vad vi ska kallas. Jag har tänkt att ha ett uppbyggligt samtal med AE där jag kommer att prata inte bara mående, utan även sport, vilket ligger mig varmt om hjärtat.

De brukar vara förstående där uppe på sjukhuset och slänger endast i undantagsfall på luren i örat på mig. Jag ser ingen annan väg ut ur min situation annat än att ta till den främsta hjälp som erbjuds oss sjuklingar: det goda samtalet.

Vik tio minuter av er tid till mig, snälla personal. Jag lovar er guld och gröna skogar, det kan jag garantera då jag är en mycket viktig samhällsmedborgare med krafter bortom er fattningsförmåga. Vi hörs snart!

MVH/Herr X

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag pratade med en bekant idag när jag satt i Hörsalsparken och njöt av några öl. Han hade suttit vid Stortorget och snuten var där inte bara en gång utan två. Snutarna hällde ut all öppnad dryck, dessa dyra droppar rann i rännilar på marken. De beor...

Snart är det den femte juni och äääntligen dags för lanseringen av Nintendos nya konsol Switch 2. Som jag har väntat, som jag har trånat efter den. Nu är den snart här och det känns stort. Jag brukar beställa inte bara film och musik från Gin*a, utan...

Idag var jag helt förstörd när jag vaknade och klockan var redan ett på eftermiddagen. Jag orkade inte ur sängen, så jag missade tisdagens umgänge i parken över några öl. Det har inte blivit mer än två folköl druckna idag, så gissa om min törst komer...

Nu är jag hemma, ute i friheten igen, efter exakt en månads vårdtid. Det blev som vanligt att flyttas runt avdelningarna. Som vanligt avverkade jag PIVA, avdelning 28 och avdelning 26. Vissa patienter var långliggare vilka jag kände igen från novembe...

Nu är jag hemma i min lilla lägenhet efter snart fyra veckor på dårhuset. Än är jag inte utskriven, men blir det på måndag då läkaren frågade om jag ville vara kvar på frivllig basis. Fri från tvångsvård vill jag bara hem, finner ingen mening med att...