Oro och ångest har jag i princip varje dag. Inte en hel dag, men flera timmar om dagen är det i alla fall. Men just nu är det lugnt, kolungt. När det stormar i huvudet och man hör röster och plågas av paranoia brukar jag gå ut och gå, eller ännu hellre: ringa AE. Jag kanske slår en signal till akutenheten senare, då jag mår som sämst om kvällarna. Men vad lyxigt det känns att vara opåverkad av så kallade positiva symptom. Det är saker man drar på sig, som tillförs ens verklighet; Röster och obefogad rädsla.

De är för härliga, tjejerna på AE. De brukar vara så förstående när jag ringer och låter mig prata på rätt länge innan de säger åt mig att lägga på luren så linjen hålls öppen. Att prata om sport, film och musik är en räddningsplanka och det tror jag att personalen är medveten om. Det är därför de låter mig hållas.

Men, som sagt, i nuläget har jag inget behov av att ringa dem. Får se hur måendet är sen kväll/tidig natt. Hoppas att det ska vara bra, men räknar inte med det.

MVH/Herr X

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag pratade med en bekant idag när jag satt i Hörsalsparken och njöt av några öl. Han hade suttit vid Stortorget och snuten var där inte bara en gång utan två. Snutarna hällde ut all öppnad dryck, dessa dyra droppar rann i rännilar på marken. De beor...

Snart är det den femte juni och äääntligen dags för lanseringen av Nintendos nya konsol Switch 2. Som jag har väntat, som jag har trånat efter den. Nu är den snart här och det känns stort. Jag brukar beställa inte bara film och musik från Gin*a, utan...

Idag var jag helt förstörd när jag vaknade och klockan var redan ett på eftermiddagen. Jag orkade inte ur sängen, så jag missade tisdagens umgänge i parken över några öl. Det har inte blivit mer än två folköl druckna idag, så gissa om min törst komer...

Nu är jag hemma, ute i friheten igen, efter exakt en månads vårdtid. Det blev som vanligt att flyttas runt avdelningarna. Som vanligt avverkade jag PIVA, avdelning 28 och avdelning 26. Vissa patienter var långliggare vilka jag kände igen från novembe...

Nu är jag hemma i min lilla lägenhet efter snart fyra veckor på dårhuset. Än är jag inte utskriven, men blir det på måndag då läkaren frågade om jag ville vara kvar på frivllig basis. Fri från tvångsvård vill jag bara hem, finner ingen mening med att...