Jag skulle ljuga om jag sa att allt var bra. Det är det då rakt inte. Mina demoner har åter gett sig tillkänna och ärligt talat vet jag inte vad jag ska göra åt saken. Hade jag haft cannabis hemma hade jag säkert testat det, då man ska bli lugn och fin av det. Lugn och ro är vad jag tarvar, jag måste vara ständigt drogad för att orka med livet.

Det är för fasen erbarmligt att man blev den man är, jag gillar det inte för fem öre. Om ro i huvud och kropp jag ber ödmjukast, men det är väl för mycket begärt. Tänk dig själv att framleva ditt liv mer eller minre ständigt plågas av ångest. Fy bubblan!

MVH/Herr X

Min kompis R ringde mig förut och undrade var jag var. Jag hade glömt bort att jag lovat att komma denna dag för att (förmodligen) se på film. "Jag har ont i halsen" kraxade jag fram. Inte riktigt sant, för jag hade "endast" så kallade positiva symptom som störde mig och fortsätter att störa mig. Jag har för fasen inte orkat/vågat gå utanför dörren idag, lite förståelse får min kompis ha. Dessutom har jag åter fått kontakt med en kille från min sysselsättning och han vill hitta på saker, men jag säger blankt nej till det. Jösses, jag håller på att bli som stadens lataste praktarsel herr Hörsel.

MVH/Herr X

Det är väl två år sedan jag åter blev med mobiltelefon. Jag ville inte ha en smart telefon, men så blev det. Tror den kostade 2000 kronor, men jag var mer eller mindre tvungen att ha en mobiltelefon, så det var bara att slanta upp. Nu har mackapären fått ett ryck och satt igång högtalaren, den är i högtalarläge och jag vet inte hur jag ska kunna trycka bort det. Fan i helvetes skit! Nåja, en rätt teknisk vän ska komma förbi imorgon, kanske kan han hjälpa mig. Jag går upp i varv och kan till och med få ångest av småsaker som detta ändå är. Att jag ska vara så jäkla oteknisk.

MVH/Herr X