Nu går vi in i den sista vintermånaden av tre. Enligt almanackan då. Lite som att september kan bjuda på sommarvärme en bra bit in. Det är skönt med lite mer ljus nu jämfört med för en månade sedan. Hos mig händer bara en stor sak och det är att min syster fyller år om en dryg vecka. Börjar du få vårkänslor redan? Hänger du undan din tjocka vinterjacka, eller är det för tidigt?

Det är bara cirka fyra veckor att härda ut så är första vårmånaden här. Och sakta men säkert börjar ljuset att återvända. Det är väl inte kolmörkt vid fyra ens just nu? Bloggen kommer att uppdateras dagligen, det är målet i alla fall, men ibland tryter orken och inspirationen, så vi får se hur det blir med den saken.

Det jag väntar på är att min rygg ska bli bättre, då kan jag ta mig till olika ställen som Spiranmottagningen, Mötesplats Helknas, Apoteket, mataffären och sist men inte minst Systembolaget. Nu kör vi, välkommen februari.

MVH/Herr X

Jag gjorde det lätt för mig i matväg idag. Jag kokade pasta och stekte falukorv. Det blev ett rejält lass på tallriken. På pastan hade jag chilisås, jag är inte överförtjust i ketchup. Sedan stänkte jag tabasco på maten, men den märktes knappt. Naturligtvis har jag inte diskat,nej, det skjuter jag på tills imorgon. Viktigast att diska är stekpannan, kastrullen går att använda en gång till. Imorgon ska jag steka mig fem fiskpinnar. Hade velat ha en större förpackning (tror den innehåller 30 stycken), men den stod inte att finna igår när jag var till affären. Nu är det jag som går och lägger mig, då jag måste upp tidigt för mitt boendestöd och efter det iväg till mottagningen för spruta i stjärten. Åh, hur ska det gå med min rygg?

MVH/Herr X

Klockan är lite efter ett på natten och om mindre än nio timmar öppanar oasen för oss törstiga kufar, Systembolaget. Jag ställer klockan på ringning så är jag på plats strax innan tio. Väl där snackar vi ihop oss om vart vi ska gå och vad vi ska köpa i alkoholväg. Jag tror jag kör med en favorit, sex burkar Bellman. Det blir jag skönt lullig på, men inte vrålfull. Bra det, för då kan det sluta som det ofta gör för kompisen Mannen med det illröda ansiktet: nedkissad och nedbajsad.

Det lutar åt klassisk mark, det lutar åt Hörsalsparken. Vad många fyllor man tagit i den parken. Fast egentligen är det ingen park längre, mer en sten- och betongöken. Men bänkarna är trevliga att sitta på i alla fall. Endast introverta lirare sitter hemma hos sig och dricker i sin ensamhet, jag vill ju ha någon eller några att berusa mig med och ha folk att snacka med. Som jag längtar.

MVH/Hasse Promille