Jag bjuder härmed ut mina tidningar till försäljning.

Agent X9, nummer sex 1971 vill jag ha 1200 kronor för. Notera att det är första exemplaret med det namnet, vilket kom av två ihopslagna tidningar. De två första Super power (som senare blev till Super play) släpper jag för 500 kronor (för det första numret) och 300 kronor för återstående Super power. Sedan kan jag fresta med första Attack-serien från 1983. Den är i mint condition, läst en gång och därefter inplastad. Jag släpper den för 400 kronor. Hör av dig om du är intresserad.

MVH/Herr X

Nej, det blev inte av att ringa vårdcentralen idag heller. Låg och trynade i slafen stället. Men jag lyckades med viss möda och visst besvär ta mig till mataffären. Nu sitter jag krokig framför datorn och bara slöar. Dricker en Coca-Cola gör jag också och i stereon snurrar bandet Mercyful fate. Mer djävulsdyrkan och sånna grejer!

Imorgon måsta jag ta min injektion nere på mottagingen i stan. Jag bävar, kommer jag att klara av det, eller ramlar jag ihop på trottoaren? Därifrån är det inte så långt till Mötesplats Helknas, så det kan mycket väl bli en promenad dit. Som tur är är det tätt mellan bänkarna, så man kan gå femton, tjugo meter och sätta sig och vila ryggen. Dock är det dåligt med platser att sitta på på vägen hem, men det är morgondagens bekymmer.

Skulle jag bli fast i min onaturliga ställning med ryggen är det jag som ringer fysioterapeuten, annars inte. Önska mig nu lycka till på min vådliga promenad imorgon.

MVH/Herr X

Min tokiga lilla fru ska få baka en sockerkaka imorgon. Jag hämtar upp henne ur källaren och ställer henne i köket. Jag har ett gammalt recept liggandes, får läsa det på engelska för henne. Det kan bli språkförbistring trots att min engelska är synnerligen god. Jag får hänga över hennes axel och se till så att allt går rätt till. Skullle tveksamheter uppstå är det jag som ömt klatschar till henne så hon åter kommer på banan. Tanken är att äta hela soxkerkakan själv. Hoppas den blir god, för jag hade inte tänkt att gå till konditorn imorgon. En färsk, varm och väldoftande skapelse att sätta tänderna i och skölja ned med kaffe och punsch. Brygger mitt kaffe gör jag oftast själv, då jag inte vill springa upp och ned i källartrappen i tid och otid. Imorgon ska jag bara njuta, det blir några cigariller också. Som jag längtar.

MVH/Arg motalabo

Det har blivit dags att komma fram i ljuset efter årtionden bakom scenen, den politiska och den som har med utomjordingar att göra. Mitt namn är Göte Grinberg, men egentligen heter jag Putte. Jag bor i stökiga Brandbergen men jag frkutar inte buset då min promenadkäpp i själva verket är ett svärd i en träslida. Tjopp, tjopp, av med skallarna! Liksom Sune och Nils-Erik har även jag ett förflutet i EAP, det bästa partiet som kom igång rejält efter en knackig start. Jag brukar telefonera dem söndagar klockan fyra (Sune) och klockan sju (Nils-Erik).

Min penasion är ypperlig och jag unar mig ofta rejäla köttbitar, starksprit, bakelser och annat som gör livet värt att leva. Tyvärr har jag kommit på kant med UFO-Stockholm och vänder mig nu till mina kamrater i Östergötland. Jag har tänkt att testamentera allt jag äger till Er, då jag saknar närstående. Det är väl han Börje från Stuvsta, men han är så dryg att han blir utan. Han är min kusin och är bland annat UFO-skeptiker.

Jag vill rikta ett stort tack till Sune Andersson för att jag fick skriva på bloggen och önskar honom allt gott. Det kan han behöva med knölfödingar som de i UFO-Norrköping. Håll fanan högt och marschera framåt, framåt mot den totala segern!

MVH/Göte Grinberg

Vi knäppgökar som inte bor i gruppboende har boendestöd av varierande grad. Själv har jag bara en timma i veckan, men det ska utökas till två. Jag tänkte ta hjälp av killen som kommer att handla matvaror. tanken är att jag ska ha honom til att hålla balansen, ha någon att hålla i när ryggen kör igång. Var på väg till affären förut, men fick vända och gå hem igen i oförättat ärende. Att ge sig iväg skrämmer mig, men någon gång måste jag komma ut ur lägenheten. På torsdag som allra senast, det är då jag har injektion. Jag låter boendestödjaren plocka lite skräp från vardagsrumsgolvet, sedan blir det marsch iväg till affären. marsch och marsch, det är mer likt ett stilla hasande. Så får det bli.

MVH/Herr X

Just nu sitter jag insvept i ett täcke då jag fryser och har det kallt i lägenheten. Jag huttrar en smula och skulle vilja ha en go' kille eller ännu hellre två. En på varsin sida vilkas händer går på upptäcksfärd på min kropp. Tillsammans håller vi oss varma där under mitt täcke. Visst skulle det ge mig erektion, men brottas är jag osäker på om jag orkar. Vi skulle kunna dricka varm glögg och titta på en film av Gerd Fistulator. Jag hoppas jag inte åkt på covid-19, då måste jag isolera mig och det innebär noll på killfronten. Ingen brottning på kanske två veckor. Snyft.

MVH/Lennart K Lindström

"Herr Y" tipsade om en läcker kille och idag fick jag hans nummer och ringde upp honom. Han verkade en aning förvirrad och frågade mig bland annat vad jag ville flera gånger. Jag sa att han verkade vara en skön typ och undrade om han ville komma hem till mig och hälsa på. Se på en av Gerd Fistulators filmer och ta lite grepp på varandra. Då svor killen åt mig och la på luren i mitt öra. Jag nämnde inget om hans eller mitt könsorgan, ej heller vad jag helst av allt ville göra med honom. Kan det vara "Y" som pratat bredvid mun med honom? Nåja, jag har gått på pumpen förut och gräver inte ned mig för det här. Men visst hade det varit härligt att få hem honom och gå loss på hans kropp.

MVH/Lennart K Lindström

Jag har gått upp i stabsläge. Saken är den att det skickas ut strålar från Black Knight-satelliten rätt ned på jordens yta. Världen står hanfallen, ingen armé i världen kan rå på den. Men där finns en handfull noggrannt utvalda agenter av vilka jag är en. Vi har krafter bortom din fattningsförmåga, vi bollar tillbaka strålarna till den fördömda satelliten, det som krävs är att vi är på rätt palts vid rätt tillfälle. Jag har naturligtvis informerats om att det finns fler agenter än mig, men jag vet inte vilka de är, eller hur många de är. Jag har just nu intensiv telepatisk kommunikation med min organisation "I" och ber dem om hjälp. Saken är ju den att jag inte kan gå speciellt långt utan att rygen ska göra sig påmind. Det vore bra om jag kunde göra nytta i mina hemkvarter. Jag hoppas min önskan bifalles, krypandes på alla fyra är jag inte till någon nytta. Klaatu barada nikto på er allihopa.

MVH/Herr X