Di där jämra katolikerna plågar mig. De åker runt, runt, runt mitt hemkvarter och beskjuter mig med strålar. De vill tömma min hjärna på information och kunskap för att sedan långsamt stråla mig till döds. Jag har god lust att rusa ned på gatan och stoppa alla bilar som kör förbi för att komma åt mina svurna fiender. Jag gör det med kniv i hand, dessa personer leker man inte med. "Could you go a chicken supper, Bobby Sands? Could you go a chicken supper, Bobby Sands? Could you go a chicken supper, you dirty fenian fucker? Could you go a chicken supper Bobby Sands? Smash the IRA, up the UDA!

Jag försöker verkligen att åter bli rökfri, men det är inte lätt, det är jag den förste att skriva under på. När jag är på en mötesplats röker jag bokstavligen stup i kvarten, men hemma är det ytterst sällan jag röker numer. Blir lätt orolig och då är det lätt hänt att man tar sig ett styrkebloss. Men i princip bara på mötesplatsen blir det att jag syndar och det är ett steg i rätt riktning. Steg ett är avklarat, det är att vara rökfri i hemmet. Steg två återstår: att vara rökfri när jag är borta på aktiviteter. Ska jag klara detta? I don't wanna crash and burn. Med en enormt stor styrka ska jag åter bli rökfri, precis som under hösten och vinternsom var. Rökfri...

MVH/Herr X

Det blir inte tyst i mitt huvud, jag har störande röster. Både på svenska och engelska. Som tur är är "Florian" med mig och han peppar mig till max. De andra sladdertackorna  kan dra åt helvete, dem vill jag inte ha något med att göra. Det gäller främst "J" och "D", dessa farliga dubbelagenter. De verkar vara lite stolliga som växelvis pratar och mumlar och gör det i mun på varandra. Dock är de på mig att jag ska ta mitt liv, antingen ska jag göra slut på bara mig, ibland säger dem att jag ska spränga mig i luften. Jag vill så gärna ringa vården, men har dåliga erfaenheter av den. Läkarna skriver oftast ut ett så kallat vårdintyg på mig, de plockar in mig under tvång. Det  går ju inte, jag har en kompis att fira om exakt två veckor. Jag får väl droga ned mig och gå och lägga mig som så många gånger förr.

MVH/Herr X