Jag är hemkommen efter en toppenkväll hos en vän och vår gemensmma bekant. Vi tittade på Netflix, men bara en av oss hade starkvaror. Fin i kanten som jag är bad jag ej att få smaka trots att jag var törstig. Vi kollade på en serie jag trodde jag sett alla avsnitt av, men jag kände inte igen ett skvatt. Jag blev kvar i nästan tre timmar och det var trevligt, så trevligt man kan ha det utan en fredgasfylla. Behöver jag nämna att jag lärt känna grabbarna genom psykiatrin? Jag har ju fått lite ont om vänner, då en kompis gick bort för en del år sedan, en annan för fyra år sedan och den tredje för cirka en månad sedan. På väg hem hade jag tur då spårvagnen kom så fort jag kommit fram till hållplatsen, annars kan väntetiden bli ruskigt lång. Men jag klev av vid fel hållplats i mörktret, så hemtam är jag i staden jag bott i hela mitt liv. Naturligtvis diskuterade vi också en del, mina vänner och jag och det blev härligt rymdsnack. Detta gav blodad tand,det var länge sedan jag var hos kompisen. Det  kanske blir kräftskiva tillsammans.

MVH/Herr X

Jag kan stolt meddela att jag gått ned i vikt det senaste året. Vågen visade 120 pannor när det var som värst och nu stannar den på 70 kilo. Jag har inte lagt om kosten, jag har inte bantat. Jag skulle tro att min diabetes ligger bakom viktraset och framförallt medicinen Metformin. Schwopp sa det så var jag smärt igen, så härligt. Igår syndade jag och tog en pizza och en pommes frites-tallrik, men inte ens sådana excesser får vikten att sticka iväg mot högre höjder. Vore det inte för att jag är så äckligthårig hade jag kunnaat visa mig på en badstrand och det är stort. Någon motion har det inte blivit och trots det lägger jag inte på mig fett. Så himla skönt att kunna gå på stan i t-shirt utan att behöva skämma. 70 kilo, det har jag inte vägt sedan tonåren.

MVH/Herr X

https://www.nt.se/insandare/artikel/nya-avdelningen-ma-vara-frasch-men-grovt-underdimensionerad/lwoewp8j

Insändare: Nya avdelningen må vara fräsch – men grovt underdimensionerad

Från sju salar – till fem efter flytten. Men i realiteten finns bara plats för fyra personer att vårdas på den nya psykiatriska intensivvårdsavdelningen nu, menar insändarskribenten, eftersom ett rum hela tiden måste stå tomt i väntan på patienter med fullt utblommad psykos. "Lägg prestigen åt sidan och öppna åter upp gamla PIVA", är uppmaningen.

Av någon märklig anledning bytte psykiatriska intensivvårdsavdelningen lokaler tidigare i år. Jag har själv relativt goda erfarenheter och minnen från den avdelningen, kort och gott kallad PIVA. Problemet var att det fanns alldeles för få platser så man skulle kunna dra nytta av hela batteriet av vårdgenomförande åtgärder SOM PIVA hade att erbjuda. Sju salar fanns, men oftast var det bara sex upptagna, då ett rum hela tiden var tvunget att vara tomt i väntan på till exempel en person med fullt utblommad psykos.

Nu har PIVA alltså bytt lokaler. De nya lokalerna må vara nya och fräscha, men grovt underdimensionerade. Antalet salar har inte ökat, utan istället krympt från sju till fem, och det innebär att hela Norrköping med kringliggande upptagningsområde endast kan erbjuda fem (eller i realiteten fyra) personer intensivvård.

Det innebär vidare att man kan tvingas byta till övriga avdelningar utan att egentligen vara i form för detta och det oavsett tid på dygnet, för att göra plats åt en patient i ännu sämre skick än man själv. Jag har inga siffror angående antalet psykotiska individer i Norrköping, men jag lider med dem som tvingas vända i dörren utan någon vård överhuvudtaget. Lägg prestigen åt sidan och öppna åter upp gamla PIVA.

Jag har åter blivit publiceradi lokaltidningen. Sug på den du, Sune.

Idag var jag nere på stan i ett ärende och såg på håll att skäggiga K satt vid en avstängd spårvagnshållplats. Jag hälsade på honom och frågade hur han mådde. "Jämna plågor" blev svaret. Han hade jacka på sig trots det varma vädret, men det är väl mest för att han ska kunna gömma ölburken han allttid har i handen. När han reste sig upp såg jag att hans byxor hade en stor reva där bak och jag tyckte mig skymta hans pung. Vi gaggade lite, sedan blev det dags för mig att uträtta mittt ärende. Jag gick med raska steg till systembolaget, men skippade bänken idag. Jag gick hem och drack mig berusad på egen hand och här sitter jag nu med yrsel och fortsatt aptit på öl. Imorgon blir det att vara på Systembolaget strax innan öppningsdags så får vi se vart jag och glada gänget hamnar, det kanske bliv Hörsalsparken. Gtod natt med er alla läsare.

MVH/Hasse Promille

Tyvärr har jag halkat ned i dåligt mående igen. Röster och viss parania som jag är medveten om, men ändå ett visst besvär med den. Mina röster pratar om trollpackor och trollkarlar och säger åt mig att ta med mig ett knippe petflaskor till en bensinmack och fylla upp dem med bensin. Jag vet att det är trams, men håller sig rösterna på fortsatt hög nivå kan det hända att jag börjar lyda dem och tolka dem som riktiga väsen. Vad ska jag göra med flaskor fyllda med bensin kanske du undrar. Jag ska gå runt på stan och få besked om vilka kvinnor jag träffar som är häxor, skvätta ned dem med bensin och tända på dem. Ge mig en natt utan sömn så är jag snart där. Det kanske är läge att ringa akutenheten.

MVH/Herr X

Här sittr jag i min favoritfåtölj och njuter av lite punsch samt potatisbakelser. Det behövs efter att ha haft frugan uppe i huset i flera timmar. Hon fick springa av sig på bakgården iförd strypkoppel för bådas skull. Det var så festligt att skåda, vilken fart hon fick på sin gula kropp. Till frukost serverades rostat bröd med marmelad och frugan fick en hel smörgås bara för sig själv, detta med en klick citronmarmelad på. Kom inte och säg att jag är hård mot min lilla fru, hon behandlas som det anstår en djungelvilde. Sedan blev det dags för lunch och frugan fick steka två kycklinfiléer. Livrädd som jag är för bland annat trikiner såg jag till att de stektes tio minuter på varje sida. Till det hade jag ris och svampsås på tetra och resultatet blev mycket bra. Så bra att min stolliga lilla fru fick en sked ris. Nu är hon för länge sedan inlåst i källaren och drar timmerstockar, det lilla stycket och jag har lite värdefull egentid med Glenn Miller på grammofonen. Nu tar jag mig en tugga av potatisbakelserna jag har dukat fram och säger adjö och ha det bra.

MVH/Arg motalabo

Mitt IFK Norrköping vann sin match mot IF Ellos tidigare idag. Det blev en hårfin seger med två ett i deras favör. Man tog ledningen i första halvleken, men släpptein en kvittering i andra halvlek. Då stängde jag av radion i vredesmod, men det skulle jag inte ha gjort. IFK fick nämligen en turlig straff och gjorde mål på den. Segern var ett faktum. Nu fick laget tre välbehövliga poäng i bottenstriden och jag tror faktiskt att man klarar av att hålla sig kvar i Allsvenskan även detta år. Man har värvat en assisterande tränare, det är kanske vad som behövs efter en skruttig säsong. Härnäst väntar Öster på bortaplan och den matchen borde IFK vinna, då ser det betydligt ljusare ut för laget. IFK vann och jag är en medgångssupporter. Fina fisken, grabbar.

MVH/Tjotta Olssons överman

idag var jag ute i några timmar och letade pantburkar. På Stortorget fick jag napp och det med besked; Hela fyra burkar låg i en soptunnna Ka-tjing! Jag skannade av hela innerstaden och lyckades få fatt på inte mindre än 22 burkar och det är mer än jag brukar få ihop. De ska snarast omsättas i öl och det på bästa stället Highlander Inn. Dessutom har jag en hel hundralapp i plånkan, så jag har råd med hela två öl. Vem vill sitta ensam och dricka när mankan göra det i sällskap med andra? Imorgon tror jag att det blir att sitta och tigga pängar, jag räknar med minst 20 spänn då. Livet som ölälskare med begränsad ekonomi kräver sin man, jag är ofta ute och letar burkar. För övrigt anser jag att God vän bör förstöras.

MVH/Ronny