Idag blev det en sittning utanför ett varuhus med pappmuggen i hand. Jag satt där flera timmar och de flesta ignorerade  mig på typiskt Moderat-manér. Men en vänlig själ stack till mig en tjuga, det var välkommet. Annars blev det mest skrammel jag fick, enkronor, tvåkronor, femkronor och en ooch annan tiokrona. Jag hade en handskriven lapp som jag tror hjälpte folk att lätta på lädret, "jag har cancer i huvudet" stod det på den. Dagen blev mycket lyckad, Moderaterna till trots. Inte mindre än 63 kronor fick jag ihop och det är alla tiders. Det räcker till en öl av största storleken på bästa puben God vän. Under baken hade jag en prydnadskudde, det är ett måste för att undivka akut träsmak. Kudde, pappmugg och handskriven kartongbit, mer behövs inte för att tjäna lite pängar. Jag gör om detta imorgon och får jag ihop 60 spänn då också är det jag som går till puben. Jag är en goddagspilt med smak för öl och behöver få i mig ett par om dagen för att må optimalt. Hela världen möts på God vän.

MVH/Ronny

Härom dagen var jag och min lilla snärta till min gode vän Nils-Erik på en bit mat. Det var hans fru med lite "hjälp" från min lilla fruga som stod för matlagningen och resultatet blev mycket lyckat. Det blev en kötträtt med grönsaker och gelé som dukades upp. Medan våra fruar lagade maten avnjöt Nils-Erik och jag några glas punsch, men även fin whisky (Springbank) som Nils-Erik stod för. Det smakar alltid gott med lite whisky och helst då en så kallad single malt. När maten stod på bordet var min aptit på topp och jag njöt av varje tugga. Extra roligt var det att skåda min fnoskiga lilla fru äta, hon skyfflade i sig maten med frenesi. Allting har sin ände och det blev dags att ta färdtjänsten hem igen. Det var med ett sting vemod jag tog adjö av min gamle vän, det var dags att komma hem till min själlösa boning. Nils-Erik, du får toppenbetyg av mig och din fru får en stjärna i kanten för prima matlagning. Skulle ni bli sugna på fiskpinnar och pulvermos så hör av er, så står jag för allt. Tack för en trevlig afton.

MVH/Arg motalabo

Jag lyssnar på det hårda punkbandet från Edinburgh, The Exploited. Jag vet inte, men jag tror skivan jag lyssnar på är deras sista. Den heter "Fuck the system" och oj vad hård den är. Favoritlåten på den är "You're a fucking bastard" , den rockar fett, som det heter på nysvenska. Det vore fel att säga att jag växte upp med bandet, men de har följt mig större delen av mitt vuxna liv. Tyvärr har jag inte lyckats få tag i skivan "Horror epics", den har jag bara på vinyl, men har ingen skivspelare. Tur då att den finns på tuben att lysnna på. Frontmannen Wattie Buchan var med bandet  i USA och de spelade  med bland andra Dead Kennedys. Herr Buchan tog sig friheten att kalla Jello Biafra, sångaren i Dead Kennedys för "faggot" inte en gång utan minst två. Festligt gjort om du frågar mig. Nu är Wattie Buchan ålderspensionär, men han fortsätter att vråla fram sina låtar, han håller än. The Exploited: när gap ochskrik utmynnar i vacker harmoni.

MVH/Herr X

Det går för fasen inte att ta ut pengar längre. Nästan inte, i alla fall. Jag försökte ta ut en tusing på ICA, men det ville inte deras kassaapparat gå med på. Var inne i en kiosk och försökte, men där fick man bara ta ut en tvåhundring. Gick sedan till en bankomat, men den var ur funktion. Jag måste ha lite klöver i plånkan annars känner jag mig inte lugn. Allt ska gå över mobiltelefonerna numera, Swish och bank-ID och allt vad det är. Jag vill främst betala med kontanter, jag är väl lite gammaldags. Jag tror bestämt jag ber Sune (arg motalabo) skriver skriva en ilsken insändare till lokaltidningen. Ska det vara massa krångel får man väl bäska med det, men jag gör det under protest. Teknik ska vara till för att underlätta, inte krångla till saker i onödan. Nu kan man inte ens ha kvar hemtelefoni, fast telefon och det är rent löjeväckande. Det digitala står mig upp i halsen.

MVH/Herr X

Jag och min lilla toka till fru är bjudna på en bit mat och umgänge med Nils-Erik och hans rekordeliga fru. Det vankas porterstek, kokt potatis, syltlök, morotsslantar och gelé. Det är taget, det är klart att vi kommer. Det blir att bylsa på frugan vinterkläderna, då hon tycker vårt fina vårväder är alldeles förskräckligt kallt. Vad roliga de är, de där djungelvildarna. Lilla frugan ska få stryka min bästa skjorta, för man vill ju vara presentabel när man går på besök hos folk. Naturligtvis dyker jag inte upp tomhänt, nej, jag tar med mig cigariller av märket Bellman och en hela punsch. Fruntimmerna får fixa maten medan vi herrar tar oss lite punsch och varsin cigarill. Nu är det några veckor sedan sist och jag längtar efter morgondagen då besöket äger rum. Nils-Erik sitter på en diger samling "Solhjulet", utgivna av NRP, de ska vi läsa från pärm till pärm och diskutera. Det blir ett fint avbrott från mitt annars lugna liv. Och dum vore jag om jag inte tog chansen att få ett gratis mål mat.

MVH/Arg motalabo

Idag gick jag till ICA och handlade ett sexpack folkisar och gick och letade efter gänget. Jag var i Hörsalsparken utan framgång, jag var på Stortorget utan framgång. Sista stället jag letade på var Söder Tull där bussarna stannar. Bingo! Ingen mindre än skäggiga Kent satt där med en öl i innerfickan. Han hade två starköl skulle det visa sig, det var strongt gjort av honom att spara lite till söndagen.

Jag slog mig ned brevid honom i en lång busskur med flera bänkar och knäppt upp min första öl. Vi utbytte artighetsfraser och drack våra öl i maklig takt. Det blev inte så mycket snack, men Kent berättade att en vaktpatrull hade varit på honom tidigare under dagen. De körde iväg honom och han tog en promenad och gick tillbaka till busskuren igen. Starköl smörjer munlädret, men jag blev inte det minsta positivt påverkad av ölen jag drack, annat än en skön känsla inombords. Kent fick slut på sina två öl och han fick en av mig då han är en trofast kamrat. När han druckit klart reste jag på mig, tog honom i hand och gick hem. Så rolig blev min söndag.

MVH/Hasse Promille

Nu börjar datorn att bråka med mig igen. Jag hänger på ett forum för tokar och är en daglig gäst där. Jag har skrivit drygt fyra procent av allt som publicerats där och vill så gärna gå in och läsa och skriva där, men det går inte. "Tillfälligt fel" har administratorn skrivit, men att det nu ska vara åtgärdat. Men jag kan för bövelen inte logga in trots att felet skulle vara åtgärdat. Agh! Han skrev att man skulle tömma cachen i webbläsaren, men jag klickar på knappen med tre prickar på, insällningar med mera som det står när man ställer muspekaren över den, utan framgång. Ska man behöva vara datorsnille för att kunna surfa lite på webben? Jag ringde en tekniskt kunnig vän och han har imorgon tid för mig och mitt bekymmer. Det är förstklassigt att han finner tid för mig, han var hos mig så sent som i lördags och hjälpte mig att tanka ned ett spel. Notera att han bor utanför stan och har nån mil att åka för att komma till mig. Jag får väl skriva som en tok här på bloggen för att fördriva tiden. Jag har forum-abstinens.

MVH/Herr X

En besökare som kallar sig Mia ska ha gjort en alldeles egen låt och skickade länk. Hon (?) bad mig att recensera den och jag är inte den som är den, jag klickade nyss på länken, virushot till trots. Men videon fanns inte tillgänglig, trots att den ska handla om ingen mindre än Josef Stalin, regimens gullegris. Mia, jag tvivlar inte en sekund på din låts förträfflighet och skulle du få lust så skicka gärna en uppdaterad länk. Vi på bloggen uppskattar Stalins gärningar för mänskligheten och blir till oss i trasorna när vi hör gammal hederlig kommunistmusik. Fast jag antar att det sitter en slibbig och tjockmagad karl bakom inlägget. En karl som gillar att busa. Stalin och hans gärningar må aldrig glömmas, han är för evigt ihågkommen som den stålhårda kämpe han var.

MVH/Herr X