Sedan en tid har jag intensivare (och mer högljudda) röster i mitt lilla huvud. Blir tillsagd att gå till vissa platser och väl där släppa lös energi ut i rymden. Eller så ska jag bara gå till vissa platser i staden så löser min organisation det som behöver lösas. Jag vet ju att det bara är på låtsas, att min hjärna spelar mig ett spratt, men det börjar verka mer troligt att det faktiskt är så, att jag är agent med enorma krafter. Det kan gå snabbt. Först kommer oron, sedan växer den till ångest och med ångesten kommer rädsla. Man tvivlar inte en sekund på att rösterna är verkliga, att man har telepatisk kontakt med främmande väsen. Jag är inte där än, men ska försöka vara uppmärksam på försämring i måendet. Till AE kan man ju alltid ringa, det säger de själva. Blir det ett nattligt telefonsamtal?

MVH/Herr X

Jag var nere på RFSL och umgicks över en kopp kaffe. Det var det vanliga gänget. Vad tusan, finns det inga unga och hårlösa killar i hela staden som är homosar? Vi är inte så många som är aktiva inom förbundet, jag har brottats med dem alla. Eftersom jag kände mig lite låg frågade jag aldrig om nån ville följa med hem till mig och brottas. Äsch, jag har mina filmer och jag har Internet. Utlopp för mina lustar får jag och det varje dag. Det är bara en fråga om hur. Ett benlås i svettig batalj eller Skype med organet i våfflan. Båda två är lika härliga.

MVH/Lennart K Lindström

Jaha, då var dag 39 som rökfri här. Just nu känner jag inget behov av att röka och det är skönt. Men jag undrar fortfarande om det var en dålig idé att börja snusa. Antar att min kropp skriker efter nikotin och det får den av snuset. Bättre kanske att klippa rakt av, men så stark är inte jag. Dessutom har jag mängder med nikotinsugtabletter jag fått av en snubbe, tyvärr den lite svagare varianten, men de duger i nödfall. Men skulle jag bli inlagd igen tror jag att jag tillfälligt tar upp rökningen igen. Tänk att sitta i rökrummet på PIVA och softa med en tagg i mungipan. Där är jag inte nu, jag är hemma och försöker att tänka på annat än cigaretter, men det är svårt. Ärligt talat tror jag inte att jag får ett återfall, hoppas kan man ju. Vad stark jag är. Vilken hjälte jag är.

MVH/Herr X

Det blev ett telefonsamtal till min vän Sirppa, hetaste bruttan i stan. Jag satt med gänget i Hörsalsparken och undrade om hon ville komma och klämma några burkar med mig. Tyvärr tackade hon nej, hon sa att hon slutat dricka. Vad paff jag blev. Sirppa nykter? Undrens tid är inte förbi. Nåja, jag kan ha kul utan henne, men det är inte helt fel att ha någon att kramas med. Alkoholen är kittet som håller oss samman, utan den finns i stort sett inget kvar. Jag hoppas Sirppa tar till flaskan snart igen och blir stammis på parkbänkarna precis som jag.

MVH/Hasse Promille

Man möter så mycket kjoltyg när man är inne i vårdsvängen, det är ett kvinnodominerat yrke att vara kurator, arbetsterapeut och mentalskötare. Många av dem är rätt fina fast inte alla, bara nästan. Den finaste tjejen jobbar på mottagningen nere på stan, hon är banne mig den mest attraktiva kvinna jag stött på. Hon har så charmig brytning och är väldigt söt. Jag lovar, jag överdriver inte; Hon är en tiopoängare.

Idag stötte jag på min före detta kontaktperson och hon är en riktig puma. Tyvärr hade hon inte åtsmitande kläder på sig så man kunde skåda venusberget, men man kan inte få allt här i världen. Andraplats till henne.

Min nuvarande kp går inte heller av för hackor, dock är hon lite för lång för min smak, men hennes kropp och ansikte är det inget fel på. Tredjeplatsen till henne.

Jag är en snuskhummer som fluktar och dagdrömmer om heta stunder i bingen med en eller flera kvinnor. Mina fantasier kan ingen ta ifrån mig eller medicinera bort. Är det underligt att man ringer akutenheten när det känns ensamt här hemma?

MVH/Herr X

Imorse som först upptäckte jag att min Metformin saknades i "apodosrullen" (påsar med tabletter). Testade att ringa min kontaktperson, men denne hade gått hem för dagen. Då återstod bara akutenheten och jag fick hämta medicin hos dem. Jag gick hela vägen upp till sjukhuset, tror det tog 40 minuter och det var fasligt drygt. Väl på plats ringde jag på ringklockan och ingen mindre än min före detta kontaktperson öppnade och släppte in mig. Strax därpå kom en annan skötare ut med mina mediciner, det gick på under en minut. Sedan väntade en helvetespromenad igen, men motion behöver jag, så det var väl det bästa jämfört med en bussfärd. Nu har jag tabletter så jag kan kalasa på dem, det känns bra.

MVH/Herr X

Just nu upplever jag ett stort röksug. Har fått i mig några snusar, men det förslog inte. Jag har inga cigaretter hemma och det är lika bra det, annnars hade jag syndat vid det här laget. Jo, så eländigt är det. Jag får försöka lägga mig och sova och hoppas på att vakna upp till en morgondag fri från begäret att röka tobaksvaror. Ingen har påstått att det är lätt att sluta röka och det är det inte, sanna mina ord. Faen att man tog det där första blosset sent 70-tal bara för att spela vuxen och manlig. Mamma blev arg på mig när hon kom på mig och det förstår jag nu som först. Jag vill bli kvitt mitt missbruk och är beredd att lida för att det ska bli verklighet, men inte till vilket pris som helst. Anden är svag, hoppas bara att det inte innebär att jag börjar blossa igen.

MVH/Herr X

Då var man alltså hemma i sin egen enkla boning igen. Detta efter en förträfflig dag och afton hos min gode vän Nils-Erik med god mat och dryck. Nils-Erik vet sannerligen hur man underhåller folk och får dem att må bra. Men vad annat var att vänta av en gammal partikamrat som honom?

"Now you sleep for a long time, you'll eat again in two days" sa jag med min lenaste stämma till min lilla tokstolle till fru och stängde och låste källardörren till hennes alldeles egna våningsplan i huset.

Som karl ut i fingerspetsarna kan man inte ha en Laura springandes runt i hemmet utan kontroll och hyfs. Viss uppfostran krävs och jag vet av egen erfarenhet att kvinnor mår som bäst tuktade och lydiga, då det går emot deras natur att försöka vara mannen överlägsen. Glömmer vilket fruntimmer som helst det mår hon dåligt.

Nåja, nu är torsdagen snart över och vardagen tar vid igen. Det firar jag med att gå till Systembolaget och köpa en flaska punsch. Lite gött vill man ju unna sig. Speciellt om man som jag är gift med en vildbase.

MVH/Arg motalabo