Jag är en fruktansvärd sanning på spåren. Jag tror att ett könsbyte har gjorts på mig i tidiga år. Jag har belägg för mina misstankar. Min kropp bär annars oförklarliga spår efter operationsärr. Jag tillbringade lördagskvällen naken framför spegeln och gick systematiskt igenom alla lemmar och varje del av min kropp. Upptäckterna är skakande.

Runt naveln har jag en ringformad förhårdnad, tecken på att en slang förts in i min kropp. Mina "privata delar" bär även de spår av avancerad kirurgi. Jag föddes som en flicka, det är jag övertygad om.

Jag är ett levande experiment. Jag sövdes och låg på operationsbordet mot min vilja. Sedan raderades mitt minne. Detta är ett fruktansvärt övergrepp. Jag trotsar farorna, jag väljer att berätta. Kanske blir det en insändare i lokaltidningen och publiceras inte den får jag vatten på min kvarn.

Förmodligen är jag inte ensam. Socialdemokraterna tog eugeniken ett steg till. De formade fysiskt oskyldiga barn till att bli någon sorts övermänniskor. Sanningen måste fram, oavsett priset. Jag tar täten.

Var en sväng till Systembolaget. Väl där gjorde jag den förskräckliga upptäckten. Mina trogna Bellman var slut. Vad göra? Jag irrade omkring en stund innan valet föll på Carlsberg. Det fick duga. Framme i kassan skojade den anställde med mig. "Jasså, är Bellman slut", sade han. Så känd är man på bolaget. Lite kul, faktiskt. En annan borde ha vip-kort.

"Hans kött förtäres sannolikt blott av zigenare och annat kringströvande slödder, men det ätes sålunda dock, och man har till och med funnit upp en särskild tillagningsmetod. Av en skicklig kokkonstnär överdrages igelkotten med ett tjockt lager genomknådad, klibbig lera samt sättes insvept i detta hölje över elden, där den vändes och vrides omsorgsfullt då och då. Så snart lerlagret blivit torrt och hårt, tar man bort steken från elden och låter den kallna något samt bryter därefter av höljet, varigenom samtliga taggar falla bort, alldenstund de bli sittande i lerlagret. Vid detta tillagningssätt behålles saften helt och hållet, och man får en utomordentligt läcker rätt enligt de ovannämnda folkens smak."

Var en sväng till Lidl för att köpa lite grönsaker. På parkeringsplatsen stod ett mindre sällskap. Det var inte direkt mörkhyade charmtroll, men ej heller vita. Männen bar snobb-byxor och svarta skinnjackor och deras hår glänste av pomada och låg bakåtslickat. Där fanns ett par kvinnor och de bar bylsiga kjolar och blusar med kråskrage. Intressant klädkod tycker jag.

De kom fram till mig och talade en blandning av Rinkeby-svenska och knagglig engelska. Tydligen hade deras gammelmormor fått en stroke och vårdades på sjukhus och eftersom de var utländska medborgare var de tvungna att betala en saftig sjukhusräkning.

Det slog an en ton hos mig. Stackarna var nödgade att sälja släktens arvegods i form av olika guldföremål, likt plomber, halsband och ringar. Jag slog till direkt. En annan har ju näsa för affärer. Nu sitter jag på en rejäl guldskatt, allt inhandlat för ca 3000 spänn. Imorgon är det jag som går till guldsmeden och säljer dyrgriparna vidare. Jag räknar med att få minst det dubbla jag lade ut. Det känns skönt att hjälpa människor i nöd, speciellt om man kan göra en hacka på det.

Boxning anses konstigt nog av vissa att vara en sport. Har ni hört på maken? Två anabola-stinna Cro-Magnon-stereotyper bultar på varandra för glatta livet. Sport? Nej, endast organiserad misshandel. Sist var det en mörkhyad tomte från USA som fick rysligt mycket stryk mot nån östeurope, med bland annat två ansiktsfrakturer som följd. Man skulle låtit idioten betala sjukhusräkningen ur egen ficka.

Endast psykiskt funktionshindrade finner nöje i att se en medmänniska skadas. Endast stollar löser biljett till boxningsmatcher och endast jubelidioter kliver in i ringen. Må skiten snarast förklaras olaglig och begravas en gång för alla.

Cassius Clay, där har ni ett prima exempel på hur illa det kan gå. Hans lilla hjärna har dansat runt innanför skallbenet ett otal gånger och idag är han blott en spillra av sitt forna jag. Vill du bli dement, hjärnskadad eller duktigt misshandlad på laglig väg? Snöra då på dig handskarna medans tid finnes. Snart är förhoppningsvis boxning förbjudet.

Hej, er ödmjuke X här igen. Jag blir inlagd med jämna mellanrum och har så drabbats hela förra årtiondet och detta. Mina kunskaper om "vården" är således utomordentliga. Jag har en diger medicinlista och tänkte att jag skulle guida er genom den. Då kör vi...

Den tyngsta posten rör neuroleptika, eller antipsykotika som det kallas idag. Tunga mediciner med massor av biverkningar, av vilka jag haft en del. Ta Zyprexa, till exempel. Stark antipsykotisk effekt, men med den otrevliga biverkningen diabetes. Jag var ständigt hungrig när jag stod på den.

Sprutor i stjärten har jag också fått. Risperdal Consta. Detta eftersom jag "glömde" ta min Z. Skiten var verkningslös. En spruta kostade över 1600 spänn, men det var bara skit. Då injektionen inte hjälpte mig fick jag "vanlig" Risperdal i tablettform. Samma där, ingen verkan. Jag gick omkring knallpsykotisk på "27:an" utan att personalen kunde hjälpa mig.

Sedan blev det Haldol en kort period. Jag hotade med att jag skulle slå ihjäl någon om jag tvingades ta denna Hedenhös-medicin och läkarklantarna backade. Jag blev återinsatt på Leponex, ett rävgift som avhandlas snarast.

Leponex är överlägset starkast av all antipsykotika. Ingen vet varför. Inte underligt att man känner sig som testpilot. De (vården) vill att jag ska dö, för att kunna slica upp min hjärna och kolla vad som hände. Fy fan, vilket övergrepp!

När jag blir inlagd fördriver jag tiden med att vandra fram och tillbaka i korridoren. Antingen det, eller att tokrunka. Jag har ej fallenhet för onani, därför återstår bara att hasa fram i strumplästen på avdelningen.

Har blivit slentrianmässigt iproppad Atarax. Snacka om sockerpiller! Det är ju för fan en allergimedicin. Nästan samma med Theralen, fast den har viss effekt. Sömnisar har jag också testat ett brett urval av. Vissa funkar faktiskt. Amen!

Vad gäller antideprissiva piller har jag även där gått i klinch med ett par stycken. Dock fattar jag inte varför jag får dem. Jag är inte deprimerad. Jag är bara förbannad!

Benso, då, kanske någon undrar. Jo, jag har ju tagit ett flertal. Jag är inte ute efter att flöddra och bli hög, så jag har en låg toleranströskel. Stesolid var perfekt för mig, tyvärr har jag inget recept på den. Jag får nöja mig med Sobril, fast den är helt okej vid doser upp mot 100 mg. Den är faktiskt väldigt underskattad.

Jag är ett ambulerande apotek. Väcker denna artikel frågor, släng iväg ett mail. Det är bara kul att försöka hjälpa en medmänniska.

Fridens liljor/X

Här har ni tidernas hockeylag. Klubben som varit snubblande nära att nå Elitserien. Tyvärr kom kräken i LHC dit före oss. Heja Hästen! Ned med slaka-bönderna.

Jag tackar Gud för den hjälp jag fått av Honom. Har bett intensivt de senaste veckorna och det gav resultat. Han trollade bort min ångest. Snipp, snapp, snut, så var ångesten slut.

Ångest är ett ord som ofta missbrukas. Har man någon gång drabbats av det minns man det med skräck. Det river och sliter i själen och lämnar en ingen ro. Då kan självmord verka vara lösningen.

Jag har inte behövt röra mitt benso-förråd. Jag känner mig stabil. Annars brukar den fördömda ångesten tvinga ut mig på gator och torg och jag vandrar utan mål. Stannar jag hemma känns det som jag ska explodera.

Håll nu tummarna för mig att denna period med bra mående ska bli så lång som möjlig. I dagsläget skulle jag kunna ge mig ut på stan och sälja mitt benso. 15 spänn per tablett skulle jag lätt kunna få. Alltid hjälper det någon stackare. Själv behöver jag dem ej, kanske är jag på väg att tillfriskna.