De olika ufo-avdelningar är som hund och katt. Vi kommer bara inte överens. Idag sammanstrålade vi på Harry's i Nkpg och kvällen blev en katastrof. Alla fajtades med alla och ingen vann. Fördömt!

Det började med att Hasse fick en käftsmäll så hans mustach ramlade ned och förvandlades till en skepparkrans och fortsatte utför. Slag utdelades och mottogs med frenesi. "Här ska ingen uppkomling komma och diktera villkoren för mig".

Detta var sista gången de olika ufo-avdelningarna anordnar en fest. Kan vi inte hålla sams inbördes, hur ska vi då kunna växa?

Med hopp om en ljus morgondag/UFO-Norrköping

Ram-tiddi-didlja dudi damm-diddi-didlja dudi daddel-didi-dimdam tidlja dudi-dej.

Ram-tiddi-didlja dudi damm-diddi-didlja dudi daddel-didi-dimdam tidlja dudi-dej.

Heja Thore. Snart är det din födelsedag. Vi glömmer Dig aldrig...

Me now live in cold Sweden. A cold but nice country. Not that I've seen a lot of it, but what I've seen is much good.

Maybe I'll get my own key to the house, so I can go out for some fresh air, and take a stroll at my own will. Being home alone is no fun, me wait for Nils-Erik. I want to go out and make friends.

Nils-Erik has told me that swedes hate thais, and that it's for my protection that he won't give me the door key. This makes me feel uneasy, but I'll take my chances.

Me husband is very stern, and has a strong will. Sometimes I come across as frigid and angry he says. That's why he slappes me around. It's my own fault. But I love you, my dear husband, though I realize I have a funny way of showing it.

I wish he'd give me the door key, and I wish to make swedish friends. Those are my goals. That's it from me, this is Joy signing off.

Häromveckan träffade jag en eldig kille på krogen. Han var lite charmigt osäker på sig själv och jag förstod snart varför. Han pratade ganska vissen svenska. Nåja, han var söt och det räcker för mig.

Vi gick hem till honom och hade hämningslöst sex i flera timmar. Sedan fick han mitt mobilnummer och jag traskade hem till min lilla etta.

Problem har tyvärr uppstått. Han ringer till mig dag som natt och hotar och gråter om vartannat. Han kräver att jag ska bli hans fru, annars ska han göra både sig själv och mig illa. Alltid smickrande att vara uppskattad, men i det här fallet är jag en aning skeptisk.

Ska jag ge honom en chans, eller ska jag dumpa honom? Fan, man kan ju drunkna i hans hasselnötsögon...

Ryktet går att jag ska ha misshandlat min fru. Låt mig stämma i bäcken här och nu.

Jag gav min tokiga fru några lavetter, hårdhänta klappar på käften. Jag gjorde det i uppfostrande syfte, då hon på senaste tiden har fjärmat sig från mig och gjort bekantskaper bakom min rygg.

Jag kommer inte att begära skiljsmässa över en sådan här bagatell. Nejdå, jag förlåter henne för allt. Jag förlåter henne att hon provocerat mig. Än så länge är hon fortfarande min lilla, lilla fru. Så det så!

Eder Nils-Erik

Vaknade halv elva och blaskade av mina armhålor. Sedan gick jag till psykosenheten, för en stunds samvaro. Vi åt potatisbullar med fläsk, vilket slank ned utan problem. Sedan spelade vi kort, men det gick inget vidare för mig.

På väg därifrån gick jag en (kär) omväg till systembolaget och köpte åtta burkar Bellman, av vilka jag nu har hällt i mig hälften. Mums!

Ja, så har min dag sett ut. Planerar att fyllna till under kvällen.

Vi vill uppmärksamma världen på Hasse S och hans smiskterapi. Håll till godo...http://www.youtube.com/watch?v=mEs2v9EV9oI&NR=1

Enligt text-tv: "Psykiatrisk vård mot någons vilja kan ske sedan personen dömts för brott, eller om någon bedöms vara farlig för sig själv eller andra."

Ha, ha, ha! Ni kan aldrig sy in mig igen, suckers! Me so harmless.