Jag jobbade fram till frukostrasten, sedan gick jag till chefen. Jag tog mig för ryggen och grinade illa och det funkade. Tidig hemgång, siktet inställt på stadens parker. Jag köpte mig ett sexpack på en mack, de hade kalla, fast visst var det lite dyrt. Sedan gick jag direkt till Hörsalsparken och visst satt några kompisar där.

Skäggiga mannen vinkade åt mig så hans Marinella skvimpade ut, han var rätt laddad. Jag slog mig ned bredvid honom och öppnade min första folköl. Han hade nån timma tidigare varit på Ria-byrån, eller vad det nu heter och ätit frukost för femton kronor. Jag tror det var risgrynsgröt han hade i skägget, svårt att säga.

Viggar'n var också på plats och han ville ha tolv kronor av mig, men han fick fyra, det var allt jag hade i myntväg. Att jag hade trehundra kronor i sedlar behövde ju inte han veta. Det var ett tag sedan jag var på systembolaget, så jag vet inte vad billigaste ölen kostar, men han skulle leta tomburkar för att få ihop till en öl.

Det blev några timmar på parkbänken och sällskapet gick inte att klaga på. Mannen med det illröda ansiktet (Leifa) var på extra bra humör, han hade köpt en stor flaska Jägermeister. Han hade fått pengar av socialen för att gå till vårdcentralen och ta blodprov, eller vad det var, men la allt på en flaska starkt. Förståndigt val.

Jag var kvar långt efter att mina öl var uppdruckna, det är ju så trevligt i otvungna vänners sällskap. Visst blir det att vara hemma från jobbet imorgon också, några folköl i solskenet är mer lockande än slaveriet i en bullrig verkstad.

Jo då, praktarslet Lars "Laban" Arnesson uttryckte sig så korkat när han gjorde sitt för att förstöra svensk fotboll på 80-talet. Jag asgarvar framför datorn, jag har nyss sett den rafflande matchen mellan Snoka och Pestråttorna.

Det blev hela sex mål och man får vara nöjd, Pestråttorna gnetar på och släpper inte in så många mål. Ett tråklag. Pratade med en vän som var på matchen, men han hade fått i sig för många byxvarma öl, så hans summering blev jag inte klok på.

Snoka är med i toppen, hade man inte gått på pumpen mot Trälleborg hade det sett än bättre ut, fast ibland blir det så mot sämre lag.

Det blir väl ingen titel i år heller, men drömma kan man ju alltid. Jag kanske till och med löser en biljett till nästa hemmamatch, kalla mig gärna medgångsfan. Fast nu blev det ju bara oavgjort.

MVH/ Tjotta Olssons överman

Jag satt med tre vänner och läskade mig. Plötsligt for en motorcykelpolis med bögflagga vid styret förbi. En bögpolis, den nya tidens polis. Sedan kom ett sånt där tröttsamt bögtåg, jag orkade knappt hetsa upp mig. En av kompisarna är hårdhomo, men inte går han hand i hand med sin senaste knullkompis och släpper väder offentligt. Han sköter sitt sexliv i sovrummet (och på en och annan bastuklubb).

Visst stör jag mig på osedligt beteende, men ärligt talat är bögar harmlösa, så länge de inte hostar sperma i mitt ansikte. Det som äcklade mig var de förbannade politikerna som gick i tåget med sina röda fanor. Sossar och andra kommunister som vill förstöra och rasera, lösa upp samhället för att sedan bygga upp en illröd diktatur.

Naturligtvis var Svenska kyrkan med i tåget. En bögkyrka som inte försitter en chans att vara politiskt korrekta. Bögpräster med ståfräs, fy fasen! Vrålkåta bögar är bara brickor i ett fult spel.

Det finns inga raser. Det finns inga nationer. Det finns inga kön. En enda brun sörja, eller ska jag säga röd? Var det verkligen det här Tage Erlander ville, mannen som närde en orm kallad Palme vid sin barm? Han må ha varit socialdemokrat, men jag tvivlar. Jag hoppas jag tagit ned skylten innan drömsamhället är här, den nya tidens melodi nynnar jag inte på. Rakt inte.

Jag lyckades få ett recept på Stesolid, det måste ha varit ett drygt år sedan jag hade dem. Hämtade ut ett paket på apoteket, men fick vackert gå till psykossektionen och lämna in det. Litar de inte på mig? Fick med mig några doser, bättre än inget. Snart blir det att kasta i sig två piller (allt jag får ta på ett dygn) och lägga sig på sängen och bara slappa. Benso ska det va.

Kompisen och jag pratade lite löst om att ta en resa i sommar, om han nu kan ge fan i att blåsa alla pengar på öl och cigaretter. Jag är inte vidare berest, men jag har i alla fall varit i England och Tyskland.

Jag tittade lite snabbt på orter/länder jag skulle kunna tänka mig att besöka, den där sökmotorn är förträfflig. Rom vore en höjdare att uppleva, eller kanske Paris. Har väl lite dålig fantasi, det ska erkännas, jag kör på säkra kort.

Jag drömde mig bort till Amsterdams Red light district, Edinburghs Haymarket och annat kittlande. Sedan slog det mig: Ländernas särarter är borta, EU hand i hand med Tel Aviv har påbörjat ett massivt angrepp på europas länder och mångkultur har införts överallt utan undantag. Jag kan lika gärna ta spårvagnen till det förskräckliga Navestad som att flyga till kanske Barcelona. Multikulti i varje vrå.

Tydligen är den vita människan i minoritet i London, jösses, det gick snabbt. Varför ska jag åka dit? Stiliga somalier och eldfängda araber dräller omkring i min lilla stad, det ser nog likadant ut i hela Europa. Mångkulturen, vår tids digerdöd.

Kebab, marxism och dokusåpor, likadant överallt. Fy fan! Jag får väl köpa en Triss-lott och ta en lite längre resa. Japan har alltid fascinerat mig, där lever den inhemska kulturen vidare, där är inte allt en enda CENSUR.

Äh, jag kanske lägger ned mina semesterplaner och köper ett par påsar öl istället. Jag vill fly den grymma verkligheten, endast en man av Palmes kaliber i Europa vill bo. Hur kunde vi låta Europa förstöras?

Det var ett tag sedan jag hörde av min brittiska vän Calum. Han har pantsatt sin dator, så han är rätt svår att få tag på. Gissa om jag blev förvånad när telefonen ringde och det var han i andra änden. Han var i en liten ort vid namn Stranraer och skulle ta färjan till Nordirland.

Calum är probrittisk ut i fingerspetsarna och ogillar starkt skenheliga katoliker med förkärlek för små lena pojkar, kommunistiska IRA och annan irländsk skit. Han kommer att träffa sina vänner, vilka kallar sig Orangemen och kommer att dricka öl, prata fotboll (Rangers har ett fanatiskt följe i Ulster) och ha lite kul med lättfotade damer, de stiligaste Belfast kan erbjuda.

"Singing I am a Billy, no a Tim, singing I am a Billy, no a Tim" lät det i luren. Calum var full. Hoppas han har kul i den nedslitna hålan Belfast och hoppas han har kvar lösenordet till bloggen, han är ju lite dålig på att skriva. Inte dålig alltså, bara dålig på att publicera, saknar hans fyllepostningar. Heja Calum!

Klubben som dyrkar den kommunistiske terroristen Abdullah Ölcannan, klubben som föredrar främlingar framför svenskar (epiteten tycks oändliga) kommer till Parken på lördag. Dalkurd... Dessa kurder försöker hålla sin trupp etniskt ren och uppmuntras till det av självhatande svenskar. Jag blir illamående. Sparka ut dem ur Allsvenskan och låt det inte sluta där, jag vet vad jag vill att de ska sparkas ut från. Utvisning!

Jag hade inte hört av herr X på ett tag, så jag ringde psykets fyra avdelningar och frågade efter honom. På PIVA fick jag napp, det var som jag trodde, han var inlagd igen. "Han är inte i skick att prata i telefon" fick jag till svar när jag ville snacka med honom. Nåja, jag gick upp till sjukan samma dag med en flaska av hans favoritdryck Dr Pepper. Men va fan, när jag kom dit fick jag inte komma in på avdelningen. "Han kan inte ta emot besök just nu", sa en skötare. Inte? Vad gör man på PIVA förutom att sitta i rökrummet eller ligga på sängen? Jag misstänker att han hölls fastspänd i sängen, det har hänt förut. Jag får väl göra ett nytt försök imorgon, kan inte vara roligt att sitta inlåst nästan helt avskuren från omvärlden. Att han alltid ska bli inlagd.

MVH/Ronny