Vad som började som en trevlig afton bland eliten av Östergötlands ufo-troende, slutade i ett enda stort fiasko. Svordomar haglade och till och med en och annan lavett utdelades. Det finns bara ett ord som adekvat kan beskriva helhetsintrycket och det ordet är "katastrof".

Vissa illasinnade typer (ni vet vilka ni är, namn är överflödiga i detta forum) hade mage att bestrida Sune Anderssons nytagna fotografier, vilka bland annat visar flera ufon innifrån, och kallade dem falsarier. Man tar sig för pannan. Vilka trångsynta dårar!

Sune är en pionjär inom UFO-Sverige och var redan på Erlanders tid ute i skogarna på jakt efter utomjordisk kontakt. Han har sett mer ufon själv än resten av deltagarna tillsammans. Att då ha mage att kalla hans bilder bluff är groteskt och tyder inte bara på dåligt omdöme utan även på total avsaknad av logik och sunt förnuft. Ve den som ifrågasätter Sunes upptäckter.

Som om inte detta var nog hade Sunes thailändska fru den dåliga smaken att låta sig kläs av med blicken av flera av de mindre nyktra gästerna. Hon betedde sig som ett riktigt luder, vilket Sune påpekade för henne. Tyvärr blev han tvingad att bära hand på henne, men det var bara för hennes eget bästa. Det var på sin höjd två bryska "klappar" på kinden och så här i efterhand har fru Phain (Sunes lagvigda fru) erkänt sitt klavertramp.

Summa summarum; Kvällen blev en katastrof på alla sätt och vis och det kommer säkert att dröja väldigt länge innan UFO-Motala och UFO-Norrköping kan komma att träffas åter. Sorgligt, men sant...

Här följer en liten presentation av en av våra skribenter.

Man, 55 år gammal och boende i Norrköping

Älskar: Unga tjejer.

Hatar: Sossar och Moderater

Yrke:Sjukskriven, har tidigare jobbat som modell

Aktuell som: Skribent på Käftsmällen, rakt på sak utan krusiduller

UFO-Motala, med sin obestridlige ledare Sune Andersson, kommer nu på måndagskvällen till Norrköping för en stunds umgänge med likasinnade. Vi är ett tiotal personer som kommer att stråla samman under kvällen, för att äta en bit mat och snacka UFO:n. Sune, den gamla räven, (ja, gammal är han i alla fall) har lovat oss alla fantastiska nyheter och bevis för utomjordingarnas kolonisering av vår planet.

Jag har världens otur med kvinnor. Jag lyckas ibland konstigt nog attrahera kvinnor, men bara sådana jag är ointresserad av, medan de kvinnor jag attraheras av är ointresserade av mig. Grrr..! Så har det banne mig alltid varit och jag kan inte förstå varför. Eller...jo, förresten, kanske ändå.. De söta, intelligenta och vackra behöver inte mig. För dem är jag luft. Hos kvinnorna tillhör jag andrasorteringen och jag blir bara intressant för dem med mindre fördelaktigt utseende.

Allt detta har gett mig extremt dåligt självförtroende. En kvinna kan till exempel både i ord och handling visa att hon attraheras av mig, utan att jag törs lita på hennes avsikter. Varför skulle hon vara intressserad av mig? Jag är ju inte bara Don Juans motpol, jag är psykiskt sjuk också.

Som alla våra läsare förstår är vi på Käftsmällen inte bara drivna skribenter, utan även pålästa och kunniga inom en mängd områden. Kalla oss gärna experter och proffs både på artikelskrivande och publicerande av läsvärt material. Vi vet hur man gör en hemsida värd regelbundna besök.

Detta har inte gått spårlöst förbi. Beviset? Ett antal trevare har lagts ut från vissa landsortstidningar, där man ber om vår hjälp. Man vill helt enkelt utnyttja Käftsmällens talang för egen vinnings skull. Vi avböjer konsekvent alla sådana förfrågningar, då detta skulle hämma oss och inverka menligt på denna sidas innehåll. Som skribent på Käftsmällen måste man vara politiskt oberoende, detta eftersom vi är regimkritiska och när ett hat gentemot riksdagspartierna. Som totalt oberoende sluggar vi vilt och har inga heliga kor. Allt ska tålas att granskas med våra kritiska ögon. Och som vi gör det...

Dagspressen kan stoppa upp sina jobberbjudanden. Käftsmällen har ingen chef. Basta!

Låt oss fira att det imorgon är 102 år sedan Hubert Persson, sveriges första fotbollsproffs, föddes. Hubert föddes en råkall höstdag 1905 i Röda Stan i Norrköping. Han var son till snickaren Herman Persson och Alva Persson, textilarbetare. Skolgången blev det inte mycket bevänt med, då han som 13-åring började arbeta som springchas åt den lokala sillstryparen.

Det var under de få rasterna som unge herr Hubert briljerade med att jonglera med frukter och dricksmynt på diverse halsbrytande sätt. Arbetskamraterna såg storögt på.

"Pojken klackade en riksdaler rätt upp i luften och ned i skjortfickan. Detta mer än fyrtio år innan en annan bollbohem kallad Nacka gjorde detsamma", sade en av Huberts arbetskamrater till NTÖD i en intervju på 60-talet.

Snart gick ryktet i Norrköping att där fanns en extrem bolltalang, som gjorde lite som han ville med fotbollen. Fotbollsklubbarna i staden (IK Sleipner och IFK Norrköping) kom att slåss om honom. Det skulle dröja ända till 1923 innan han skrev på och det blev Kamraterna som fick hans namnteckning. Vid det laget var han redan mer känd under sitt smeknamn, än dopnamnet. "Klacken" Persson var född.

Klacken spelade fem säsonger för sitt IFK och gjorde smått otroliga 106 mål. Sin målhunger till trots, arbetade han stenhårt även defensivt och var en mycket omtyckt lagkamrat. Tyvärr kom skriverierna om honom ofta att handla om hans besök på diverse ölstugor i staden. När det inte var match eller träning, gillade Klacken att dricka öl och han fick så ett ultimatum av Kamraterna; Låt bli ölen, eller så sparkar vi dig!

Här skulle historien om Hubert Persson kunna ha slutat, men så fick IFK Norrköping ett telefonsamtal. Det var italienska klubben Milans mäktiga president Salvatore DiLuca och han erbjöd sig att köpa Klacken. Det blev en snabb affär och bara några veckor senare, sommaren 1928, debuterade han i den röd-svarta tröjan. Det blev en omedelbar succé, Klacken gjorde två mål i debuten, och han togs emot med öppna armar av hänförda italienare.

Sammanlagt spelade Klacken i nästan fyra år för Milan och han bokfördes för 70 mål. Tyvärr tilltog hans drickande under italienåren och 1933 sade klubben upp hans kontrakt. Klacken flyttade tillbaka till Sverige och slutade med fotbollen tillfälligtvis. Han kom aldrig tillbaka till elitfotbollen, däremot gjorde han flera säsonger för mindre klubbar. Något han behöll under alla aktiva år var bollkänslan och glimten i ögat. Klacken förblev ett aktat namn fram till sin död 1950 och hans position som en av landets främsta fotbollsspelare genom tiderna är orubbad.

Jag har alltid tänkt höga tankar om mig själv och arbetat för att jag ska må så bra som möjligt och njuta fullt ut av att tillhöra skapelsens krona mannen.

De flesta av oss tror på Gud och att det finns ett liv bortom detta. Jag erkänner Guds existens och är också införstådd med att själen lever vidare. Enda kruxet är att jag inte ställer upp på det kristna daltandet och mjäkeriet.

Den egna personen måste alltid komma i första rummet och kärleken till en själv måste vara ren och oförfalskad. Ser man med dem kriterierna sig om, finns det bara en religion som uppfyller de kraven. Den religionen är Satanismen.

Att ha Satan som ledstjärna ger egot en kick. Tillsammans verkar ni för ditt bästa och arbetar hårt för att bli av med dina dåliga sidor. Förakta det svaga. Trampa ned det i jorden så att det aldrig kommer upp igen. Ge Satan din kärlek, så blir dina önskningar uppfyllda. Den som tar vara på sig själv och lever för Satan ska bli rikligt belönad och det redan i detta liv. Vi slår inga blå dunster i ögonen på våra proselyter, att ”vänta tills du kommer till himlen”, eller ”i nästa liv, då minsann…” Satan ger makt och välbefinnande här och nu.

Det finns dock en företeelse vi Satanister brukar bli anklagade för, men vilket vi i själva verket tar avstånd från och det är att vandalisera kyrkogårdar och välta gravstenar. Det är högst kontraproduktivt och tjänar inget syfte. Det enda det gör är att förarga människor.

En annan sak som förekommer inom många religioner och så även i Satanismen, är offer. Det är inte så att vi slaktar bäbisar och jungfrur till höger och vänster, som man lätt kan förledas att tro om man lyssnar på våra motståndare. Däremot genomför vi offerriter, allt för att blidka vår herre Lucifer. I de fall blod används tar vi det från våra egna kroppar, vilket gör denna handling inte bara symbolisk, utan kraftig och verkligen värd något.

Önskar du som läser detta veta mer om Satanismen hänvisar vi er till Internet., där man kan hitta det mesta av vad man söker. Är du en religiös person med öppet sinne, önskar vi dig välkommen in i den sataniska gemenskapen. Hell Satan!

Här sitter jag nu, ensam och bitter. Allt det roliga i livet är över och förbi och jag känner mig redo för soptippen. Jag har vuxit upp till en värdelös person, som endast en mor kan älska.

Jag grubblar och tänker varje dag, en av mina många dåliga sidor. Det var under en av mina dagliga skov sanningen gick upp för mig; Jag straffas av vår Herre för vad jag gjort mig skyldig till i ett tidigare liv.

I mitt förra (eller förrförra) liv var jag en avskyvärd krigsförbrytare, som gjorde mig skyldig till flera mord på civila . Hitlers styrkor rullade österut och mördade, brände och fördrev. Ett helvete på jorden. Där var jag, mitt i alltihop, med mitt Sturmgewehr 44, redo för illdåd.

Mina synder var oförlåtliga och jag accepterar mitt straff. Dock när jag en förhoppning om att jag ska bli fri från Guds vrede, om inte i detta liv, så i alla fall nästa. Jag är redo om Herren ger mig chansen.