Jag köpte fyra marsipangrisar i tre olika storlekar på vägen hem. Den största kostade över 100 spänn, en annan var lite mindre och bör ha kostat innemot hundralappen. Dessutom två små kultingar. De två små har jag redan vräkt i mig, de större sparar jag till en annan dag. Marsipan ska visst vara bra vid diabetes som jag har. Jag får ju inga julklappar, jag får köpa saker till mig själv. Allt som fattas nu är Aladdins chokladask, den bruna. Jag är svag för sötsaker och unnar mig gärna lite extra lite då och då. Men att köpa marsipangrisar för en bra bit över 200 kronor var kanske i saftigaste laget. Nåja, gott var det, om än onyttigt och dyrt.

MVH/Herr X

Idag är det två veckor sedan ambulansen kom och hjälpte mig hem, idag höll det på att sluta likadant. Gick ned på stan utan ryggsäck och det kändes bra, så efter ett ärende gick jag ännu längre bort från mitt hem, nämligen till Mötesplats Helknas. Var där tills runt halv fyra och gick därifrån utan besvär.

Gick in på ICA och köpte mig en tvålitersläsk och lite annat. Kände att det började strama till i höger ländrygg och snart så var min kropp helt förvriden. Jag stapplade fram kraftigt lutad till vänster, men även framåt. Fick sätta mig både här och där på vägen hem. Sen hade jag tre trappor att gå uppför och fick sätta mig i dem och hämta andan.

Väl hemma hann jag inte ens packa upp mina saker ur påsen, jag var tvungen att lägga mig på sängen. Vad kan vara fel med mig? Skolios, skulle jag tro. Men att gå så här snett har jag bara gjort ett fåtal tillfälle tidigare. Tänk om det är en biverkan av min medicinering. Då kanske det räcker med att tjoffsa in med en spruta Akineton i muskeln.

Imorgon bitti ska jag banne mig ringa till vårdcentralen. Jag måste ha hjälp, jag kan alltså inte gå till affären och hem igen utan att behöva oroa mig över hur det ska gå. Detta är inte roligt.

MVH/Herr X