Nu är det snart natt och jag tar mig an den med skorna på och aluminiumfolien hårt lindad kring hjässan. Jag kan bli beordrad att bege mig till Skarphagen, eller så behövs min insats i Ektorp. Endast min arbetsgivare "I" vet. Jag är villig att riskera liv och lem för mänsklighetens fromma, det kan ni lita på.

En annan är en ärrad frontsoldat och gör inte i brallan i första taget. Den lede fi ("O") må skicka strålar på mig, men jag fortsätter att leverera oavsett hur hårt motstånd jag stöter på eller fiendens antal. Är handsken kastad greppar jag den och lyfter den trotsigt i skyn.

Överlever jag inte denna natt så vet ni att jag dog med stövlarna på. Att jag stupade på min post, ännu ett mänskligt offer i kampen. Den livsviktiga kampen. Död åt "O", länge leve "I"! Kamp! Krig! Seger!

MVH/Herr X

Nu är jag sugen på att rulla hatt, att gå till bästa puben God vän. Där träffas vi festprissar och trivs och dricker öl så det står härliga till. Problemet är att jag har lite dåligt med kosing, så jag tänkte höra om någon eller några läsare vill swisha en slant till mig. Ett par hundringar är allt jag ber om.

Tyvärr börjar timmen bli sen, men där finns en morgondag med fortsatt ölsug. Ni vill väl inte plåga livet ur mig, eller? Kom igen nu, skänk en slant till en behövande. Mina kompisar Ismedin, Wladimir, God vän-chilenarna och alla andra undrar säkert var jag har tagit vägen någonstans.

Kanske fixar jag fram lite stålar, då jag tänkte gå till soc och be om en slant. Ska skarva lite och säga att jag står på noll och ej har råd med mat. Då kanske det rasslar till i plånboken. Må satan ta dem om inga pängar trillar in på kontot. Jag måste få förlusta mig, det är min demokratiska rättighet.

MVH/Ronny

Det pratas i huvudet på mig och det gör mig alltid orolig. Brukar ruska på huvudet, men inte hjälper det. Då tar jag till musik för att störa ut de fördömda rösterna. Det går sådär, för att vara ärlig. Jag tror det har att göra med den dos Clozapine jag har. Vet faktiskt inte vad jag står på om dagen, men det är under 700 milligram i alla fall. Jag vill bli kvitt injektionen av Zypadhera och få höjd dos Clozapine. Det är den enda medicin som fungerat för mig. Lite dregel på kudden är en petitess, det kan jag ta. Jag vill bara ha lugn och ro och få tyst i huvudet. Än så länge vet jag att det är ett symptom på min sjukdom, men det kan svänga fort. Jag vill inte tappa fotfästet, jag vill inte åka på tvångsvård igen. Vad göra?

MVH/Herr X

Hur länge ska suget efter maffiga cigaretter sitta i egentligen? Jag firar snart en månad som rökfri och tycker att kroppen borde vara avvänjd vid joxet, men så är inte fallet. Det inträffar kanske tjugo gånger om dagen att jag får ett svårt röksug som testar min vilja att vara rökfri. Än har jag inte åkt på ett återfall, men kanske gör jag det vilken dag som helst. Det är dags att steppa upp, visa lite pannben, lite klippanischer på äkta östgötska. Det jag har lyckats med i rökväg är fantastiskt och jag väntar bara på att knugen ska ringa och berätta att jag blivit tilldelad Serafimermedaljen. Det krävs en ofantlig ansträngning att vara utan ciggen, men jag är en formidabel medborgare, så det ska jag nog klara. Nog.

MVH/Herr X

Jag hittade prima kattmat hos speceristen, det var en rabatt för oss medlemmar. Jag köpte två burkar blött foder för samma pris som en. Det kostade alltså bara 20 kronor och det är billigt, det. En burk räcker i två dagar, alltså har jag prima mat till lilla frugan i hela fyra dagar. Och inte blir hon utan sitt torrfoder heller, det köpte jag häromdagen. Lita på att jag gick till koditorn efter matinköpet. Det var dags att köpa några bakelser för pengarna jag sparade in på frugan.

Nu sitter jag i herrummet och smuttar på min punsch och mumsar bakelse. Frugan har fått en halv burk blött foder och jag förklarade för henne att hon inte fick bulta i väggarna eller på dörren, då får hon vara kvar i källaren resten av veckan. Fast hon har det ju bra där nere, hon har till och med elektriskt lyse som hon styr över med en knapptryckning. Jag dristar mig att skriva att vi har det riktigt bra båda två.

MVH/Arg motalabo

Dagarna går, nu har jag klarat mig 28 dagar utan cigaretter. Men visst, jag är fasligt sugen på en tagg. Känner hur det kryper i kroppen hela tiden och vill så gärna ta mig ett litet bloss. Men det blir inget, jag har ju bestämt mig för att sluta med joxet.

Snus har jag så det räcker i flera dagar, tror bara jag är inne på dagens tredje prilla. Det är inte ett fullgott substitut för cigaretterna, men lite lindring skänker det allt. Eftersom jag har dokumenterat klena nerver tror jag det är extra svårt att vara rökfri.

Snart firar jag en månad som rökfri och det är alldeles häpnadsväckande. Hur sjutton har jag klarat mig så länge utan mina ljuvliga bloss? Jo, med en vilja av stål och en dos jävlar anamma. Viva mig!

MVH/Herr X

Sirppa och jag möttes på stan och gick till Systembolaget tillsammans. Hon köpte ett lådvin och jag tio burkar starköl. Vi var där kanske 20 över tio, så törstiga gänget hade redan handlat och försvunnit, men jag fick tag i en av dem på mobilen. De satt på Stortorget och Sirppa och jag gick dit så klart.

Det var ganska mycket folk där och Viggar'n tiggde som vanligt cigg, men han fick bara en av mig, jag är inte gjord av pengar, ej heller är jag en cigarettautomat. Det får han ha förståelse för.

Vi var så många att en parkbänk inte räckte till, utan vi fick dela på oss. Men vi satt på skrikavstånd från de på den andra bänken. En snutbil åkte förbi, men det var inte på den närmaste gatan, utan ett kvarter bort. De såg oss inte, men jag såg dem. Snutradar...

Sirppa drack up sitt vin och gick hemåt på stapplande fötter och ben, hon ville inte följa med hem till mig. Jag blev lite sne' men hade flera burkar kvar, så jag satt kvar med gänget ett tag till. Det var sannerligen trevligt.

Nu är jag hemma och allt jag har att dricka är tre ynka små starköl i kylskåpet. Sakta men säkert blir jag åter nykter, det var ju inte bra.

MVH/Hasse Promille