Nu får det vara nog. Vården vill att jag ska dö. De matade mig med Zyprexa, en medicin ökänd för att orsaka diabetes till dem som tar den, de fick mig genom tung medicinering att gå upp i vikt något groteskt, till 120 kilo.

Visst fick jag diabetes. Jäkla plattnackar till vårdpersonal som fick mig att dra på mig den sjukdomen. Nu vill de ta livet av mig, det har blivit ett snäpp värre. De förvägrar mig min diabetesmedicin och vill få mig att sluta som regissören Lucio Fulci, dö i sviterna av diabetes.

Jag kommer att ringa akutenheten, AE och i skarpa ordalag säga dem vad jag tycker om deras metoder och syften. Oförvitliga medborgare jagas skoningslöst och blir avrättade med regimens goda minne.

Det är mycket möjligt att de ringer grisen (snuten) och får mig uppkörd till akutenheten, men den risken får jag ta. Jag böjer mig endast för Gud, definitivt inte för psykbabblare i vita kläder.

Jag är mäktig, men har mäktiga fiender. Jag har överlevt alla lumpna attacker och gått stärkt ur det. "Vårdens" senaste tilltag kommer inte att lyckas, sanna mina ord. Här är en motståndsman som fortfarande andas. Kamp! Krig! Seger!

MVH/Herr X

Idag var det åter dags att träffa glada gänget. Jag köpte ut dagsransonen öl, tio burkar och så strålade jag och mina polare samman utanför Systembolaget. Vi gick bara något kvarter bort, till den långa bänken som löper längs en upphöjning. Vi var snudd på tio personer som samlats för att dricka och dra historier för varandra. Jag ringde Sirppa, men hon ville inte komma, synd det. Nåja, då fick jag mer tid över att snacka med kompisarna.

Som vanligt bajsade mannen med det illröda ansiktet, han fick gå en bit för att komma till några buskar. Det måste ha varit ett rejält lass han tömde sig på, för det luktade bajs lång väg. Antar att hans stjärt var nedsmetad, då han inget papper hade till hands.

Inga snutar syntes till och tur var det, för några av oss blev rejält sliriga och hade varit kandidater till att hamna i fyllecell. Men hos oss är alla välkomna. Efter ett tag kom det plötsligt tre afrikaner gåendes med varsin påse i handen. De stannade till och bytte några ord med oss. Jag har sett dem förut, de brukar sitta på Stortorget. Ovanligt att se berusade afrikaner, men festligt var det.

Klockan hann bli fyra när jag tackade för mig. Jag gick tillbaka till Systembolaget, men de grisarna lät mig inte handla. De sa åt mig att gå hem och lägga mig. Där rök den kvällen. Nu börjar jag så sakteliga nyktra till och en lång och sysslolös kväll väntar. Jag får väl göra som de sa, gå och lägga mig.

MVH/Hasse Promille

I maj månad blev det inga bloss. Min första rökfria månad sedan 90-talet. Slutade röka den 18:e april och det är 44 dagar sedan. Just nu upplever jag inget sug, men det kan säkert komma innan jag går och lägger mig. Jag kör med snus istället, tror bara jag är inne på dagens tredje prilla. Vad bra, vad duktig jag är och vad pengar jag sparar. När jag rökte som mest blev det ett paket om dagen och det är 68 kronor i sjön, uppeldade. Ska unna mig lite godis och god mat för pengarna jag sparar in på mitt rökstopp. Det går bra, det här.

MVH/Herr X