Idag kom min kontaktperson, KP, hem till mig. Det blev det gamla vanliga tjatet om gruppboende. Jag har sagt nej, men vården ger sig inte. Sedan fick jag frågan hur jag sköter mitt matintag och hur mycket starkvaror jag dricker. Minns inte riktigt mitt svar, men jag uppgav i alla fall att det var mindre än vad jag faktiskt får i mig. Det ska vården skita högaktningsfullt i.

Det var bla, bla, bla. Men det gick in genom ena örat och ut genom det andra. Det var då för väl att KP:n kom hem till mig, hade jag gått till motagningen hade det väl kostat en 200:ing. Min KP ville väl ses eftersom jag tidigare i veckan ringt akutenheten, men det nämnde hon inte. Tvärtom fick jag det på tapeten.

Jag struntar i vården med alla sina förmaningar, rutiner och regler. Jag är född fri och kommer att dö fri. Gruppboende kan de glömma. Visst,jag har det stökigt, men är ju för fasen ungkarl, det är bögigt att ha det välstädat hemma.

Jag vill bara vara ifred och dricka mina starköl i lugn och ro. För övrigt är min diagnos serious BS, jag mår inte toppen jämt, men när jag inte gör det ser de bara det inbillade sjuka i en annan. Lämna mig ifred och låt mig dricka mig själv till döds.

MVH/Herr X