Det river och sliter i kroppen, jag har ett kraftig ångestpåslag och ser ingen väg ut ur joxet. Jag har medicinerat med Stesolid, även Sertralin vilken jag har utskriven mot ångest, inte som antideppresiv medicin. Lägg till Lergigan, ett sockerpiller och ni förstår att jag borde vara väl rustad mot ångest, men de nämnda tabletterna funkar inget vidare.

Ett samtal öga mot öga med någon vore kanske en väg ut ur det svarta hål jag befinnermig i. Prata av mig och gråta ut... Men mina kompisar vill inte veta av mig när jag pratar sjukdom, de vill mest snacka öl och sport. Sådant prat kan jag uppskatta, men man måste sticka emellan med lite djupare saker, liv och död.

I stunder som denna funderar jag på att ringa akutenheten, AE. Få prata med någon, helst en kvinna som vet hur man handskas med människor i nöd. Är det för mycket begärt? Jag finner ett telefonsamtal till AE som effektivare än en överdos Stesolid. Det kan stanna vid ett samtal, AE behöver inte nödvändigtvis vilja få mig inlagd.

Som jag längtar efter en kvinnas varma famn och lite tröstande ord. Det kan AE erbjuda och det så fort som psykiatribilen kan ta sig hem till min avkrok. Ja, jag vill bli inlagd och det på PIVA. Tvångsvård är gratis och jag skulle behöva spara in en slant. AE räddar liv...

MVH/Herr X

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Då var det dags igen då. Dags för ännu en vaknatt. Jag tog min kvälls- och nattmedicin runt tjugo i tio igår kväll och la mig i sängen klockan tio. Det blev att lyssna på radion, Karlavagnen, i två timmar, sedan drog nattradion igång. Midnatt och jag...

Jag sover inte om nätterna sedan en tid och blir inte trött förrän fram på morgonkvisten. Då brukar jag gå och lägga mig några timmar. Bättre med lite sömn än ingen alls. Mitt rekord utan sömn är fem dygn och då slutade det illa, det blev tvångsvård....

Idag var en förträfflig dag, jag både letade burkar och tiggde vid ett varuhus.  Burkletandet tog mig runt hela innerstaden och jag kollade noggrant runt i soptunnorna. Visst fick jag lite klet i händerna, men lite får man tåla. Efter det gick jag he...

På förmiddagen var jag till konditorn för inköp av mazaränger och potatisbakelser och jag fick bara med mig hälften av vad jag hade tänkt handla hem. Den uslingen sa sig ha slut på potatisbakelser, han hade inte en enda till försäljning. "Kom tillbak...

Jag har bokat en bussresa till huvudstaden, jag åker på fredag. Väl där ska jag bo hos en skön kille, så jag slipper dyrt hotellrum. Vi har gått i Pride-tåget tillsammans och känner varandra väl. Han är riktigt duktig på att brottas och i hans sällsk...