Nu lägger vi 2024 bakom oss och tar oss an det nya året 2025 med liv och lust. 2024 var ett sådär år för mig. Jag vårdades i tre omgångar påpsyket och däremellan var det jämna plågor mest hela tiden. Allt jag åstadkom var att åldras ett år, mycket mer var det inte. Färväntningarna på det nya året är nedskruvade och kanske, kanske att jag faktiskt lyckas med något. Jag avger inga nyårslöften, vad skulle det vara? Inte sluta röka i alla fall, det håller jag på ett minimum utan några tramsiga löften. Kanske att steka varmkorv med bröd åtminstone två gånger det nya året, det låter rimligt och överkomligt. Men inte gräver  jag ned mig om jag skulle misslyckas, inte när det finns så god färdigmat att köpa. Mot ett nytt år. Mot ett gott nytt år, förhoppningsvis. Hep, hep!

MVH/Herr X

Imorgon är det nyårsafton och den kommer jag och min lilla toka till fru fira hemma hos min gode vän Nils-Erik. Det är en tradition att fira tillsammans med honom och hans fru och i år blir inget undantag. Att bränna av fyrverkeripjäser blir det inget av med, det får den osnutna ungdomen stå för. Jag går dit för att umgås med min vän och utbyta minnen, anekdoter och annat med Nils-Erik. Som sig bör kommer jag inte tomhänt, jag tar med mig en flaska punsch och ett paket cigariller. Kanske jag spexar lite och låter frugan ta sig några bloss på rökverket, vi får se. Mat kommer att serveras, men ännu vet jag inte vad det blir, vi får helt enkelt vänta och se vad hans fru med viss hjälp av min lilla stolle till fru svänger ihop i köket. Av erfarenhet vet jag att Nils-Erik brukar ha whisky hemma och att han sannerligen inte snålar när den väl hälls upp. Dessutom komer jag att bjuda hem värdparet till min enkla boning för en middag där Nils-Eriks fru får bestämma vad som ska serveras. Detta om högst en vecka. Tjänster och gentjänster, ni vet. Jag lägger redan ikväll fram min finaste stass, komplett med fluga. Man vill ju vara fin när man är bortbjuden. Det blir ett trevligt avslut på ett fint år med andra ord.

MVH/Arg motalabo

Jag var idag, runt lunchtid, på Systembolaget för inhandling av stark dryck. Det var smockat med folk, men gick fortare än jag först trott att handla. Tror att nästan alla kassor var öppna, det var ju omtänksamt av personalen. Det blev tio öl som jag med hjälp av ryggsäcken forslade hem utan problem. Som sagt, jag var långt ifrån ensam att handla lite gott till nyår, för det är en erkänd festardag. På nyår är det tillåtet, på julafton icke. Sicket hyckleri. Eftersom jag vill behålla kontanter hellre än använda kort betalade jag med en 200:ing. Men det antar jag bara är en tidsfråga tills de tas bort. Visst använder jag kort ibland, men jag försöker verkligen handla med kontanter. Av de tio öl jag köpte räknar jag med att dricka hälften imorgon och andra halvan i övermorgon. Just det, inget drucket idag, man har väl karaktär? Det blir ett passande slut på året att avsluta det med en liten fylla, precis som jag inledde det med andra ord. Skål på dig.

MVH/Herr X

Idag har jag suttit i Hörsalsparken med glada gänget. Min törst var stor och jag rådde bot på den med hela tio Norrlands djup, favoritölen. Jag har bytt från min gamla favorit Bellman då djupen är något starkare. Vädret var utmärkt och vi hade hela parken för oss själva. Vi började dricka av det vi handlat så fort vi satte ned ändalykterna, det fanns ingen tid att spilla. Snart nog började promillehalten hos oss alla stiga och med den lossnade munlädret. Finske mannen pratade finska med oss och de enda finska ord jag kan är kippis, tervä, yksi och kaksi. Men jag bad honom göra några moves, dansa lite tango för oss andra och det gjorde han med den äran. Hans uppvisning drog ned applådåskor från oss andra, det var festligt att skåda. Som vanligt hade Mannen med det illröda ansiktet en aktiv mage och tog hand om saken i några buskar en bit bort efter att vi bad honom gå undan och slippa ångorna från hans varma avföring. Alla mina öl gick åt och väl hemma upptäckte jag att jag endast hade två öl kvar. Nåja, det är därför jag har en kran vid namn Goran. Kanske träffas vi imorgon också, då tänker jag ta med mig en brännvinsflaska. Fyllecells-läge med andra ord. Denna sittning var en av de sista detta året och det har varit ett år i drickandets tecken. Det är alltid trevligt att umgås över lite stark dryck, hela gänget träffas i Hörsalsparken.

MVH/Hasse Promille

Det är lugnt och stilla i mitt huvud för en gångs skull. Inga röster, inga inplanterade tankar, inget knas alls. Det är stort och jag vill bygga vidare på det, få till en längre svit av bra mående. Men det kan skifta fort, rösterna kan komma tillbaka med full kraft när jag minst anar det. Det innnebär att jag inte har behövt ringa AE (akutenheten) på flera månader. Dem ska man inte störa i onödan, men jag har i alla fall vettet att ringa dem när jag är under isen. Vad ska jag göra med all tid? Jag behöver inte vara sängliggande som när jag mår lite sämre. Jo, jag festar loss på en Aladdin chokladask, den bruna. Har ätit upp hela första lagret i ett nafs och är sugen på mer. Det är viktigt att belöna sig med något vad det än kan tänkas vara. Om fem dagar är det en månad sedan jag blev utskriven och jag har gett mig den på att klara åtminstone tre månader innan jag behöver inneliggande vård. Jag behöver minst två inläggningar per år, men skjuter gärna på det. Det är ju i hemmet jag vill vara och det ensam i mitt lilla huvud. Mot nya tider, mot ytterligare tid i frihet.

MVH/Herr X

Här sitter jag och våndas. Jag skulle vilja ha lite öl i mig, men som ni kanske vet är jag inte mycket för att sitta ensam och dricka, nej jag vill ha folk ikring mig. Sköna lirare man kan gaffla lite med, gärna syrianer, de är störttrevliga. Nån Svenne Banan är jag då rakt inte. I plånboken har jag en tvåhundring och de tänker jag sätta sprätt på imorgon. Detta oavsett om Bosse Rulltårta följer med mig eller inte. Det räcker till fyra av de minsta ölen, de pängar jag gnetat ihop. Tänk att lyssna till perisk musik och smutta på en kall öl, det är vad jag kallar kvalitetstid. Som vanligt kommer jag att ringa Bosse och hoppas att han följer med, detta redan idag. Skulle han vara tjurig och stanna hemmma går jag ensam till puben. Det är ju där jag har resten av min vänskapskrets och dit är jag alltid välkommen. Bara jag ser till att beställa regelbundet, då Fikret inte vill att man ska vara på puben utan att handla och det får man väl förstå. Fast det har hänt mer än en gång att mina pängar tagit slut och då har jag bara druckit vatten. Det får bli att duscha imorgon så att man luktar gott. Man kan ju få med sig ett fruntimmer hem, man vet aldrig. Det enda jag vet är att hela världen möts på God vän.

MVH/Ronny

Idag är det annandagen och med dess uttåg är julen nästan över för denna gång. Min jul har varit förträfflig med mycket punsch och bakverk. Den började i förrgår med storstädning i huset och årets julbad, eller ska jag säga dusch, för mig och stolliga lilla frugan. Hon luktade pytonorm, jag måste duscha henne oftare. Sedan fick hon griljera skinkan och skiva potatis för att sedan skära skivorna till avlånga stickor. Jo visst, hon tillagade en god Janssons frestelse enligt min mors gamla recept. På julafton ringde jag Nils-Erik, min gode vän och pratade bort en timma. Det var mycket trevligt. Sedan har det inte hänt särskilt mycket, jag har mest suttit i finrummet och läskat mig till sköna toner av Glenn Miller. Frugan fick naturligtvis smaka av maten hon hjälpt till att laga och som hon slukade den. Jag tror bestämt jag ska gå ut i köket och göra mig en skinksmörgås med stark senap på, så får det bli. Nu har jag fått nog av min toka, jag vill bara vara ifred och njuta. Det hjälper sannerligen med punsch, man blir slapp och skön i huvud och kropp. Jag tillåter mig att vila på mina lagrar, så tar jag tag i UFO:frågan en annan dag.

MVH/Arg motalabo

Mitt julbrännvin och mina julöl tog slut igår. Att jag aldrig lär mig, jag underskattar varje jul hur mycket jag kommer att dricka. Nåja, jag har ju min kontakt Goran som alltid ställer upp och hjälper oss extremt törstiga. Jag har nu fått hem två helrör Wyborowa och en platta små starköl. Puh, julens dryck är kirrad, men jag var skakig där ett tag när jag inte visste om min kran hade tid med mig så här i jultider. Det hade han! Han tog 650 kronor för kalaset och jag la glatt upp slantarna. Utan alkohol i blodet är jag inte mig själv, jag fungerar inte fullt ut. Vilken känsla det var att ta en rejäl klunk vodka direkt ur flaskan och känna värmen i magen och hur lugnet bredde ut sig i min kropp. Goran, du ska ha ett stort tack för att du är stans bästa och pålitligaste kran. Och till er andra önskar jag en god fortsättning. Nu är det mindre än två dygn tills Systembolaget öppnar. Skål.

MVH/Hasse Promille