Jag gillar mest hårdrock och punk, men undantag finnes. Gamla glada toner från Thore Skogman och Harry Brandelius spelas rätt vad det är i mitt hushåll. Men mycket av den lite äldre musiken är såsig och släpig och den väljer jag bort om jag kan. Ett band jag fastnade för som elvaåring är Electric Light Orchestra vars musik kan beskrivas som mångfacetterad. Allt ifrån låtar med mycket stränginstrmuent och pukor till rivig (nåja) rock, tänker då främst på skivan "Face the music". Jeff Lynne, frontmannen, var och är en gudabenådad musikant. Jag har precis lyssnat klart på deras första album, vilken börjar starkt med låten "10538 Overture". Synd bara att de även spelade en del disco, men ingen är perfekt. Har du inte lyssnat på ELO tycler jag det är tveksamt om man kan kalla sig musikintresserad (sagt och skrivet halvt på skämt). Så stora var de.

MVH/Herr X

Idag möttes jag av sorgliga nyheter då en av stammisarna på Mötesplats Helknas gått bort. Såg det på Faecesbook, någon hade skrivit just vila i frid på hennes sida. Hon var inte purung, en 79, 80 år var hon. Men det är ändå lite tidigt att gå bort. Hon hann bli lika gammal som min mamma i alla fall. Hon var ett stridbart fruntimmer som inte tvekade att sätta ned foten om något gick emot henne. Vi var på kafé tillsammans och jag vill minnas att jag bjöd henne på en räkmacka och kaffe. Vi hade pratat en längre stund om att gå och ta några öl och något att äta, men döden hann före. Sånt är livet, hastigt rycks det ifrån livsglada laxar. Du får ta dig ett glas vin eller fler hos Herren, M. Jag saknar dig.

MVH/Herr X