Nu har jag varit hemma i snart en timma, så det rus jag fick under dagen har klingat av. Dagen började med att jag och glada gänget var på plats utanför Systembolaget strax innan tio på morgonen. Skratten och heja-ropen haglade, vi var alla förväntansfulla. Själv köpte jag åtta burkar Norrlands djup på 6,8%, de gjorde jobbet, måste jag säga.Mannen med det illröda ansiktet köpte sig en flaska Marinella och Finske mannen valde fyra starköl att ha som komplement till handtvålen han hade i innerfickan.

Vi styrde kosan mot Höralsparken, klassisk mark där många är de som rullat hatt där. Vi tog plats på tre bänkar. Det gick åt för vi var så pass många på plats. Skulle man konversera med någon två bänkar bort fick man nästan skrika. Vi drack, vi drog rövarhistorier,vi skrattade. En härlig dag på bänken blev det. Det var med tunga steg jag gick hemåt sen eftermiddag. En efter en hade vi gått hem och kvar på plats fanns orakade Kenta och Mannen med det illröda ansiktet. Jag var tvungen att ha mig något att äta, så jag passade på att gå in på ICA och snatta en limpa bröd. Nu sitter jag hemma torrlagd, men det är inte hela världen, då jag snart går och lägger mig. Imorgon kör vi igen, grabbar. Hela gänget möts i Hörsalsparken.

MVH/Hasse Promille

Jag satte mig med en flaska punsch i favoritfåtöljen och telefonerade min gode vän Nils-Erik. Vi har alltid så intressanta diskussioner och idag var inget undantag. Vi avhanlade sossarnas avtryck på Sverige, UFO-frågan och mycket mer. Jag berättade att jag planerar en insändare där jag kräver mer resurser till färdtjänsten, vilken jag skickar till Motala Vadstena tidning. Helt appropå undrade Nils-Erik om jag och min lilla toka till fru var intresserade att hälsa på honom och hans fru och jag tackade ja på stående fot. Hon kommer att, med viss hjälp av min lilla fru, tillaga en delikat fetkams efter ett familjercept från Gävle i nordligaste Sverige. Middagsbjudningen äger rum imorgon och jag har redan bokat en tur med färdtjänsten. Det är alltid så intressant att besöka min väns hem där hans fru huserar i köket med den äran. Plocka fram dina vågade magasin, Nils-Erik, så tar jag med mig en hela punsch. Det ska bli skönt att lämna huset om så bara för några timmar. Serveras det dessutom god och vällagad mat blir betyget skyhögt. Bäva månde socialdemokratin, vi plockar fram hårdhandskarna.

MVH/Arg motalabo

Idag kände jag mig lite ensam, så jag ringde min gode vän herr Hörsel och bjöd in mig till honom. Han bjöd på ballerinakex och två koppar kaffe. Själv hade jag med mig ett sexpack folköl av vilka jag endast drack två. Det blev så få då jag inte var hos  honom så länge. Jag fick borsta av honom från ansamlat damm, sedan blev han människa igen. Vi snackade film, men han hörde för fasen inte vad jag sa, så jag fick skriva ned på ett papper vad jag ville ha sagt och hålla det framför hans tryne. Han har en lindrig utvecklingsstörning och är en man med modesta vanor och krav på livet. Vi tittade på TV, det var bordtennis-EM. Eftersom jag snabbt blev uttråkad reste jag på mig och gick hem. Kvar i TV-soffan blev Hörsel och jag skulle tro att han fortfarande sitter där. Nåja, det var festligt att ha någon att umgås med en stund. Jag bjöd dessutom hem mig till honom i jul, då vi båda skulle sitta ensamma. Tiden rusar fram och snart är vi där. Men kanske jag avlägger ett besök hos honom innan dess, vi får se. Tiden står stilla hos herr Hörsel, mannen som aldrig hittar på saker att göra.

MVH/Herr X

Det märks att hösten är här. Sjunkande temperaturer och mörkt ganska tidigt. Men om du tror att vi i glada gänget slopar parkbänken på grund av det tror du fel. Visst, det kunde gott vara 20 grader varmt, men nu bor vi i Sverige, så halva året kan vara ogynnsamt att sitta ute. Men man är ju vikingaättling och huttra av kyla är ingen ursäkt för att hålla sig hemma. Uppslutningen i parken var stor och det var med andakt jag öppnade och smakade av dagens första öl. Den smakade lika bra som den gjorde igår, fattas bara. Finske mannen växlade mellan handtvål och 3,5:or, han blev nekad att handla på Systembolaget. Men han kom snart i form och drog lite vitsar och försökte sig även på att sjunga finsk tango. Det gick väl sådär, men roligt var det.

Vidare skötte Mannen med det illröda ansiktet sin mage och gick in en bit i buskarna med byxorna nere så han fick långa rivmärken på skinkorna. Den synen hade jag dock klarat mig förutan. Annars hände inte så mycket, det var snarare vad som inte hände som var glädjande. Jag pratar nämligen om snuten, vilka höll sig borta idag. Det blev en mycket lyckad sittning och det blir minst en till innan veckan är över. Hela gänget träffas i Hörsalsparken.

MVH/Hasse Promille

Mitt mående bara försämras. Av någon anledning fick jag för mig att raka av mig mitt vildvuxna skägg igår kväll. Man vill ju se proper ut om man nu hamnar på akutenheten, det var nog därför jag rakade mig. Nåja, dagen är ny men ångesten är gammal. Gammal och illaluktande. Det blev att gå till sängs tidigt igår, jag hade ingen lust med något och det lutar åt att jag kommer i säng tidigt ikväll också. Klockan tio siktar jag in mig på. Då har jag bara knappa sex timmar att slå ihjäl. Full fart mot döden! Livet går i slow motion, jag står vid sidan av och betraktar folk och fä. Hur de lever, vad de gör. Jag, å andrasidan, befinner mig på mänsklighetens skuggsida med vad jag tycker är den värsta psykiska sjukdomen man kan råka ut för: paranoid schizofreni. Jag sitter i min inrökta lägenhet och bara glor för det mesta, finner ingen ork eller motivation till något. Fast jag har ju min pålitliga Stesolid att ta till när allt är becksvart. Jag har sparat en hel del doser,så jag skulle kunna köpa mig en hela brännvin och ta kanske ett gram Stesolid. Då vaknar man inte mer, man går och lägger sig och somnar in lugnt och fridfullt. Fast helst vill jag leva, men den dagliga kampen mot min sjukdom håller på att ta knäcken på mig. Jag får härda ut en minut i taget, men lätt är det då rakt inte. Hjälp...

MVH/Herr X

Det blev ett besök på glasbanken tidigare idag. Där köpte jag mig två flaskor prima punsch och sex starköl. Saken är den att min lilla toka till hustru behagat mig idag med rätt avancerad matlagning och äkta thailänsk fotmassage. Hon fick så klart smaka lite av min mat och hade henne uppe i huset ett tag innan jag tröttnade på henne och ledde henne varsamt ned i källaren. Punschen kommer att räcka länge, tänkte att jag lika gärna kunde köpa två flaskor när jag ändå var på plats på Systembolaget. Jag är ytterst försiktig med alkoholhaltiga drycker, men lite punsch måste jag få mig till livs varje dag. Starköl är det alkoholistvarning på, men jag kände för att verkligen unna mig av det goda. Nu sitter jag i favoritfåtöljen med fötterna upplagda på en fotpall och bara njuter. Alkohol sätter piff på vardagen.

MVH/Arg motalabo

Tjena på er, mina dammer och herrar. Jodå, igår blev det puben precis som planerat. Jag hade några hundringar på fickan och omsatte dem snarast i öl av den minsta storleken. I ett försök att få med mig ett fruntimmer hem blev jag bryskt avspisad av en galant dam. Hon var förmodligen lesbisk då hon uppvisade ett känslokallt yttre. Jag fick vackert gå och sätta mig hos Bosse Rulltårta. Han hade i alla fall den goda smaken att låna ut en hundring till en fattig broder. Fikret i baren spexade och sa att han serverade oss utspädd öl vilket rev ned rungande applåder från de som hängde i baren. Men tänk om han talade sanning...

Hur som helst så blev det en mycket lyckad kväll med många handskakningar och intressnat prat. Men Fikret blev lite besviken på mig att jag inte ens kunde beställa en öl på periska. Jag får väl gå hem och öva och plugga hans språk. Alla var där, God vän-chilenarna, Muhammed, WLadimir och många fler. Jag är i mitt esse när jag får gå på puben, det är där jag trivs bäst. Inte vill jag sitta ensam och supa, jag vill ha gott sällskap, ha någon att snacka strunt med. På bästa puben finns det alltid någon att slänga käft med och man behöver inte sitta ensam om man nu inte vill det. Sedan serverar de vrålgoda dagens lunch-rätter. Nu dröjer det tyvärr några dagar till nästa besök, men det ska nog gå bra att härda ut. Jag måste ju, då jag inga pengar har kvar. Hela världen möts på God vän.

MVH/Ronny

I ett tafatt förök att köra ångesten på porten sysselsätter jag mig  med att skriva av mig, både på ett forum eller två och sedan här på bloggen. Det funkar faktiskt skapligt. Det kan inte mäta sig med benso, men nära på. Måendet är på botten och jag vill upp, upp, upp och hämta luft. Jag skulle kunna ringa till akutenheten (AE) och spilla bönrona som man säger på svengelska. Men jag törs inte än så länge. De brukar alltid lura upp mig till sjukhuset och sedan låser de in mig en månad och det vill jag inte ska hända. Fast, okej då, att vandra i korridorerna på psyket klarar jag av att göra i en månad och lite till. Men min ambition är att klara mig själv, man är ju stora killen. Har du som läser detta någon gång lidit av ångest är du/ni välkommen/välkomna att lämna en kommentar om hur ni tog kampen. Röster kan jag leva med och paranoia likaså. Men inte den djävulska ångesten. Ångest är ofarligt, det är bara att gå rakt igenom den brukar det heta. Det stämmer inte! Ihållande ångest ger i alla fall mig självmordstankar och -impulser. Jag har inte ens ro att ligga på sängen och då är det illa. Blir det ett samtal till AE trots allt senare ikväll? Kanske det, om nu inte ångesten hinner ha lagt sig innan timmen blir sen. Jag brukar ringa dem på nattkröken när inget annat har hjälpt. Men än så länge klarar jag mig skapligt, det är bara att skriva på.

MVH/Herr X