Fyllecell, hickflarrera, fyllecell, huttfallera. Oj, vem kan minnas hur många gånger man skakat av köld i en kal/kall cell hos snuten? Senaste gången griskultingarna klippte mig var förra året, det är ett rekord för min del, tolv månader utan att känna lukten av vidbränt bacon i piffig uniform. Dock hänger damoklessvärdet ständigt över mitt huvud då berusning på allmän plats äro mig icke främmande.

Nu har Ludendorffinstitutet publicerat en lista där man undersökt alla 35 dödsfall vilka inträffat i polisens förvar det senaste året. I de flesta fall anser man att liv kunnat räddas om "klienterna" haft ständig övervakning och inte lämats ensamma med fylledille.

"Folk dör i onödan i fylleceller" skriker media ut. Jag fattar som vanligt inget. Hur högt dödstal är acceptabelt? Hur många förlorade liv är okej? Jag vet ingen som dött i snutens förvar och att frånfället sedan kallats nödvändigt. Var går gränsen mellan onödiga och nödvändiga dödsfall?

Åsynen av en flottig gris med båtmössa och batong kan få vem som helst att kräkas, men steget därifrån till att dö är en smula för långt för min del. Vi får hoppas på nödvändiga och ofta förekommande dödsfall i patrullbilarna till följd av ohämmat utsläpp av metangas. Alla sätt är bra när grisar ska avlivas. I fyllecell borde ingen någonsin dö, där hämtar man bara andan i väntan på nästa sup.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Då var det dags igen då. Dags för ännu en vaknatt. Jag tog min kvälls- och nattmedicin runt tjugo i tio igår kväll och la mig i sängen klockan tio. Det blev att lyssna på radion, Karlavagnen, i två timmar, sedan drog nattradion igång. Midnatt och jag...

Jag sover inte om nätterna sedan en tid och blir inte trött förrän fram på morgonkvisten. Då brukar jag gå och lägga mig några timmar. Bättre med lite sömn än ingen alls. Mitt rekord utan sömn är fem dygn och då slutade det illa, det blev tvångsvård....

Idag var en förträfflig dag, jag både letade burkar och tiggde vid ett varuhus.  Burkletandet tog mig runt hela innerstaden och jag kollade noggrant runt i soptunnorna. Visst fick jag lite klet i händerna, men lite får man tåla. Efter det gick jag he...

På förmiddagen var jag till konditorn för inköp av mazaränger och potatisbakelser och jag fick bara med mig hälften av vad jag hade tänkt handla hem. Den uslingen sa sig ha slut på potatisbakelser, han hade inte en enda till försäljning. "Kom tillbak...

Jag har bokat en bussresa till huvudstaden, jag åker på fredag. Väl där ska jag bo hos en skön kille, så jag slipper dyrt hotellrum. Vi har gått i Pride-tåget tillsammans och känner varandra väl. Han är riktigt duktig på att brottas och i hans sällsk...