Jag kommer att genomföra en expedition på egen hand i trakterna av Klockaretorpet i västra Norrköping. Med mig har jag en vanlig kikare och min kameramobil. Sist UFO-Norrköping var där fångade man vad som mycket väl kan ha varit sportmodellen från Gliese, en smäcker farkost i silver, på bild.

Skulle jag få napp ligger jag bra till för ännu en utmärkelse, än finns det plats på mitt breda bröst. Jag bara väntar på att det ska bli mörkt så sticker jag. Jag räknar med att vara ute minst ett par timmar, så ostmackor kommer att göras i ordning och tas med.

Man ska inte sitta hemma och vänta på order från närmaste chef, man måste bjuda till och ta egna initiativ. Just det gör jag ikväll och tänk om jag råkar på något mysko. Ufologin ska bli en bred folkrörelse, först då blir jag nöjd. Idag drar jag mitt strå till stacken och hoppas sätta bollen i rullning. Vem blir först att stöta på främmande livsformer? Du eller jag?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Som så många gånger förr har jag inte gjort ett skvatt idag. Jag har inte varit utanför dörren, jag har inte lagat mat, jag har inte pratat i telefonen. Jag har bara suttit och glott på TV förrutom att mikra en frysrätt, en sådan där eländig kartong....

Mitt liv i celibat är över, jag är redo att brottas igen. Min stjärt har återhämtat sig och den törstar efter grova objekt. Ni skulle bara veta hur mycket man kan tänja ut ringmuskeln, den sväljer min största analplugg, även fast jag får börja lite f...

Nu har det dragit ihop sig till ännu en farofylld expedition, detta i mörka storskogen Vrinneviskogen. Antalet deltagare måste bli minst tre annnars ställer jag in hela evenemanget. Med oss tar vi med smörgåsar att kalasa på och nybryggt kaffe att dr...

Uj, vad sugen jag är på snabbmat. Pizza, kebabrulle, kebabtallrik, hamburgare och korv med mos... Jag tänker råda bot på suget imorgon då jag kommer att gå till Systembolaget och ta McDonald's på vägen hem. Frågan är bara hur min ömmande rygg behandl...

Idag är det nio dagar sedan jag blev utskriven från dårhuset. Livet rullar på om än i maklig takt. Jag är numera helt röstfri och tror inte längre att TV:n talar till mig. Paranoian finns väl lite kvar av, men bara lite och ibland, ingen just nu i al...