Jag har bara varit utskriven i fyra dygn och känner mig redo för en inläggning igen. Allt jag behöver göra för att det ska bli verklighet är att slå akutenhetens nummer på min telefon. Jag finner det svårt att framleva mitt liv som gravt störd schizofreniker och behöver vård och omsorg minst tre gånger om året. Inlagd tre månader om året och i frihet nio månader, det är så mitt liv ser ut. Men jag vill inte vara inlagd, jag vill stå på mina egna ben om än trådsmala och ej pallar för mycket trubbel. Kanske jag ska ansöka om gruppboende som vården vill, jag är öppen för förslag som kan förbättra min hälsa. Men helst vill jag sitta symptomfri vid datorn/TV:n och slappa när jag har oturen att vara vaken. Jag gråter hellre i en Rolls Royce än på en ranglig buss. Det är synd om mig, inte sant?

MVH/Herr X

Sedan jag blev inlagd den 28:e oktober har det bara blivit två folköl druckna. Jag är inte speciellt sugen på att dricka längre är den enkla sanningen. Ja, så måste jag tänka på diabetesen också. Visst sparar jag en del pengar på att vara torrlagd, men det är bara en bonus och inte drivkraften att hålla mig nykter. I kylskåpet har jag sex starköl på 6,8:a procent och en sjuttis Jägermeister, men de sparar jag till julen, då vill jag unna mig lite extra gott. För visst är det gott med öl och visst är det gott med Jägermeister. Livet som nykter är inget främmande för mig, jag höll ju upp i två år och sju månader för några år sedan och det kan jag göra om. Men ännu är det lite tidigt att göra natt, så kanske, kanske blir det en 2,8:a snart. En folkis, det har väl ingen dött av? Men dagarna då jag knäppte upp öl efter öl, oavsett styrka, är över och förbi.

MVH/Herr X

När jag var på min första permis följde två mentalskötare med mig hem för att ta med överbliven medicin. När jag sedan blev utskriven igår sa de till mig att jag var tvungen att gå till apoteket för en ny dosrulle och låta den näst senaste inkomna rullen destrueras. Döm om min förskräckelse när jag upptäckte att medicinpåsarna började gälla först på onsdag. Jag som dels måste ha min Metformin reglebundet, plus att jag har svårt med sömnen medicinlös. Jag ringde akutenheten och frågade om råd och fick höra att jag skulle vända mig till min öppenvårdsmottagning för att få medicin så jag klarar mig fram tills den fjärde december. Det får bli att sitta uppe hela natten och uggla. Det är inte lönt att försöka sova utan piller i kistan, jag kör på vakenhet i ett och ett halvt dygn. Jäkla klåpare på psyket.

MVH/Herr X

Vem Vill Vänslas? Vem vill träffas för skönt umgänge oss karlar emellan? Vem vill se en hård film av Gerd Fistulator meden drink i ena handen och lemmen i den andra? Kanske just du om du bor i eller i närheten av Norrköping. Själv har jag inte gått en endaste brottningsmatch på över en vecka och törstar efter en hårig karl med stålhård fjong. Jag har analpluggar att erbjuda, både små för nybörjare och upp till rejäla doningar där ringmuskeln verkligen får bekänna färg. Min lust har åter väckts efter den turnering jag gick förförra helgen, jag är redo för mattan igen. Skicka mig ett SMS eller skriv en rad och berätta om dig själv så kan vi ses redan imorgon. Jag längtar och sitter med ena handen innanför kalsongerna. Nu kommer du hit!

MVH/Lennart K Lindström

Det var goda nyheter att du är utskriven från psyket. Jag har inte träffat dig på flera månader och tänkte därför höra med dig om du kan låna ut några hundringar så kan vi göra puben imorgon kväll. Bosse Rulltårta har jag redan frågat, men han måste ha vaknat på fel sida och sa prompt nej på mitt förslag till ett litet lån och besök på bästa puben. Nu står mitt hopp till dig. Jag vet att du har pengar på fickan då du tvångsvårdats och därför inte betalat en endaste sekin för ditt uppehälle. Gör en broder en tjänst, plocka fram telefonen och slå mig en signal. Jag ligger i startgroparna och längtar efter en trevlig stund med mina vänner från all världens avlägsna hörn. Hela världen möts på God vän.

MVH/Ronny

Det är bara någon timma sedan jag kom hem från Hörsalsparkens bekväma bänkar där jag hängde med glada gänget idag. Det var närapå lapp på luckan då hela glada gänget slutit upp. Vi satte oss på bänkarna med varsin gratistidning under rumporna för att hålla oss skapligt varma. Finske mannen dansade en tango med frenesi och lust, Mannen med det illröda ansiktet bajsade i buskarna och Skäggiga mannen drack handtvål. Vi samtalade om allt ifrån kriget i Ukraina till hur det ser ut i vår inhemska politik. "Mer av allt" skriar Mannen med militärkepsen och tar sig en slurk rosévin. När min sista öl var uppdrucken gick jag på något ostadiga ben tillbaka till Systembolaget för kvällsransonen, men tyvärr satt där en liten fascist i kassan och jag nekades köpa ut. Äh, jag har ett sexpack 3,5:or, det får duga. Jag ska ju ändå i säng snart. imorgon blir det en favorit i repris; Hela gänget samlas i Hörsalsparken.

MVH/Hasse Promille

Då var man alltså utskriven från hispan idag. Kom iväg vid ettiden och åkte/gick direkt till mötesplatsen jag brukar besöka. Jag togs emot som en kung och kramarna och pussarna var det rikligt med. Nej, nu skarvade jag en smula. Ingen brydde sig ett dugg om min stora dag, mer än personalen som önskade mig välkommen ut i det fria utan att riktigt mena det. Nu firar jag med marsipan och likörkonfekt och det sköljer jag ned med Coca-Cola. Jag, den store herr X är äntligen en fri man och jag kan börja planera inför julen. Jag har sett insidan av psyket för sista gången på länge, det hoppas jag på i alla fall. Jag saknar redan PIVA:s rökrum, men det är det enda positiva med inläggningarna. Ja och så maten så klart. Jag säger adjöken till vården och välkommen åter till vardagen som nu tar vid. Grattis till mig!

MVH/Herr X

Nu är jag inne på min sista permission innan utskrivning och det känns toppen. Jag ville inte krångla, utan stannade kvar en kortare period efter att tvångsvården upphörde. Men på måndag är det jag som blir utskriven. Det känns både positivt och en smula oroande. Jag har ju blivit gravt hospitaliserad och saknar ork att ta tag i mitt liv. Kanske jag skulle passa på ett gruppboende som vården tjatar om. Nåja, det är hög tid att säga adjö till det fåtal bra skötare som finns däruppe på dårhuset. Jag antar att vi ses snart igen. Mot nästa inläggning!

MVH/Herr X