God afton, kära läsare. Sitter här och funderar lite grand. Jag har problem med min uppstudsiga fru. I takt med att hon lärt sig språket och blivit midre och mindre beroende av mig, är jag rädd att hon börjar fjärma sig från mig och min beskyddande hand. Mycket tråkigt.

Hon ska inte inbilla sig att jag tänker släppa mitt grepp om henne frivilligt. Nej då, det kan ni vara säkra på. Det är dags att hon börjar betala tillbaka det ja spenderat hitills på henne. Jag talar då om fortplantning. Barn, ni vet! Jag börjar tröttna på hennes ofruktsamhet.

Jag är inställ på en son (inte en dotter, då hon bl a ej för namnet vidare, plus att jag föredrar gossebarn framför flickor) och vill ha honom på stört. Jag börjar dock tröttna och har sonerat terrängen efter en ny fru. Jag ger min nuvarande ett ultimatum; Antingen föder hon mitt barn, eller så skickar jag tillbaka till helvetet hon kommer ifrån. Ett enkelt val, kan man tycka.