För 67 år sedan genomfördes ett bombattentat mot Adolf Hitler i "Varglyan". Tyvärr överlevde despoten och blev kanske snäppet galnare. Hur hade Europa sett ut om man lyckats med sitt uppsåt? En fråga vi aldrig får svar på.

Our beloved 'Gers will square off against Malmo FF, a shite outfit from Sweden. Despite the fact that our fans are banned it should be an easy win. Is this the best you can throw at us, Sweden? Apparently they're reigning champs in "the land of ice", but it matters not. Bluebears have met stiffer competition and come out victorious. Bring it on, Sven, Thor and whatever you're called. Your knees will be rattling by the time you arrive at the airport. No one walks away from Ibrox without a loss of points.

Hade boendestöd idag. Kanske har jag verkat hotfull eller labil, för kvinnan som kom till mig hade sällskap av en man modell större. Genast gnällde kärringen om att det luktade unket hos mig och jag tvingades göra korsdrag. Sedan brakade regnet loss och det blev blött innanför fönstren. Jag stängde och torkade upp vätan, men när jag vände ryggen till öppnade kärringen fönstren igen. Sedan tvingades jag slita hund. Jag skurade toaletten och handfatet, dammsög och svabbade. Jag blev riktigt svett och tvingade till mig en välförtjänt rökpaus.

Då började hon mässa om att jag aldrig besöker "Bergsvillan", en sommaröppen träffpunkt för psykpatienter i Norrköping. Jag gillar inte att umgås med (andra) stollar, därför håller jag mig borta. Man blir fan behandlad som sinnesslö av personalen och det klarar jag mig utan.

De stannade hos mig i dryga timmen och det kändes som en smärre evighet. Så fort de gick kastade jag mig på sängen för en stunds vila. Idioterna låter mig inte ens göra det utan att försöka framkalla skuldkänslor hos mig. Därför har de börjat komma till mig om morgnarna. Jag sover fan hur mycket jag vill.

Nästa gång det plingar på dörren ska min hand graciöst greppa en morakniv. Jag gör inga utfall mot personalen, det är endast en befogad maktdemonstration från min sida. Det är en sak att bli hunsad på psyket, men i min lägenhet är det för böfvelen jag som bestämmer. Vill jag ligga i sängen och onanera hela dagen gör jag det. Ingen hispig "kommunkärring" ska tro att hon kan hunsa mig.

Jag slog upp tidningen imorse och scannade snabbt av förstasidan. Helt plötsligt såg jag orden "Burger King" skrivna. Vad var nu detta? Jo, efter flera års frånvaro ska denna snabbmatskedja åter etablera sig i Norrköping. Inte var det väl första april? När jag läst igenom den korta, men koncisa texten gjorde mitt hjärta glädjesprång. Det var sannt. Återigen ska mina smaklökar få fröjdas av en maffig Whopper. Återigen bjuds de läckraste hamburgarna världen skådat ut till försäljning. Jag blev så glad att jag öppnade en öl. En stad utan Burger King är ingen riktig stad. Räkna med att jag blir stammis.

Jag har låtit skägget växa sedan i maj månad. Nu närmar vi oss slutet på juli, så ni kan nog tänka er hur jag ser ut. Ett vildvuxet och gråsprängt skägg från öra till öra. Jag får en del gliringar från vänner, men det bjussar jag på. När jag ser mig i spegeln ryggar jag tillbaka, är detta verkligen jag? Nåväl, imorgon är det slut på rollen som tomtefar mitt i sommaren. Syrran (som tröttnat på mitt bestialiska utseende) har köpt en trimmer till mig. Jag ska hämta den tidig morgon och räknar med ett antal timmar i badrummet. Att kapa mina vassa skäggstrån låter sig inte göras i brådrasket. Tänk om maskinen inte biter på mitt mäktiga skägg? Jag kommer att se ut som Rip van Winkle på steroider. Vi får se vem som vinner, skägget eller jag.

Äntligen blev jag utskriven från psyket. Det blev en tids inlåsning och i början var jag en smula uppvarvad och (enligt mentalskötarna) bråkig, så jag blev fastspännd i sängen ett par gånger. Dock lärde jag min läxa och lugnade ned mig och blev helt plötsligt en mönsterintagen.

Jag åt som jag skulle, jag duschade varje morgon och jag bäddade sängen direkt efter frukost. Till slut hade de inget annat val än att skriva ut mig. Platserna på avdelningen är ju få och det fanns andra patienter som behövde dem bättre.

Det första jag gjorde var att åka med Hasse till Ingelsta och handla öl. Det blev fjorton stycken, av vilka jag druckit tre. Nu sitter jag hemma och bara rår om mig själv. Tusan hakar, vad skönt det är att återigen vara en fri man.

Med hopp om inga fler inläggningar/Herr X

Hej i denna sena timme. Detta är Hasse som tillfälligt ställer ölen åt sidan för att skriva detta. Jag har nyss haft kontakt med X, han är vaken och övar på vad han ska säga till läkarklanten imorgon bitti. Ronden drar tydligen igång strax efter frukosten och jag tänkte vara på avdelningen runt tio, för att eventuellt eskortera X hem. Han verkar helt klar i knoppen och pratar inget "knas" (han försöker säga så lite som möjligt), så hans chanser att bli utskriven måste bedömas som goda. Blir det verklighet kan han följa med på UFO-Östergötlands storslagna fest i Motala nu i helgen. Där skulle han trivas och jag tror att det kommer att bli så, fast vi får vänta och se.

God afton, alla läsare. Detta är Eder Sune Andersson. Det är så att min lilla fru Phain varit till arbetsförmedlingen och hon verkar ha fått napp. Hon är erbjuden praktik på ett närliggande dagis. Hon pratar mycket dålig svenska, så det ligger henne i fatet. Å andra sidan är hon van vid att torka mig i underlivet, en merit som kan bli betydande runt småbarn.

Jag är villrådig. Jag vill helst att hon ska hålla sig hemma och husera i källaren, när hon inte är upptagen med matlagning, städning eller att passa upp på mig. Att släppa iväg henne att umgås med andra än mig gör mig en smula orolig.

Faktum är dock att vårt lilla hushåll skulle må bra av en extra inkomst, förutom min pension. Men tänk om hon får fula vanor som att vara uppstudsig, insubordinat och allmänt slampig. Jag inser att hon måste hållas kort, så beslutet att låta henne ta detta jobb är svårt. Jag köpte en lydig fru, inte en slampa influerad av den "moderna livsstilen" i vårt perverterade land. Jag är villrådig.

Hälsningar/Arg Motala-bo