Veckans sista dag är här, så man får ta det lite lugnt med drickandet. Fast jag funderar på en sjukskrivinng. Det har inte med lättja att göra, det handlar om mitt liv. Där finns krypskyttar på taken som bara väntar på ordern att skjuta img. Tro fan att jag inte vågar gå ut då.

Håller denna känsla i sig är det jag som tar en sjukskrivning imorgon. Man ska ju inte behöva riskera liv och lem bara för att ta sig till jobbet. Observera att detta är på riktigt och inget fantasifoster.

MVH/Herr X

Det är lördagkväll och jag bara njuter. Kan vara uppe så länge jag vill och dricka hur mycket jag vill. Så skulle det vara sju dagar i veckan. Jag ska inte bli långrandig, jag har burkar att tömma. Botten upp, allihopa.

Omnicron projicerar min lägenhet med ångeststrålar. De vill driva mig till självmord då jag är en potent fiende till dem. Men vi ska bli två om vem som lever längst, jag gissar att Omnicrons agenter raskt kommer att trilla av pinn.

Omnicron slåss för Palmes idéer, för ett socialdemokratiskt slavsamhälle och det ställer jag inte upp på. Jag höjer handen i ilska och slår till kraftfullt och resolut.

Död åt Omnicron, leve Intezone!

MVH/Herr X

Ringde min vän Pelle Hörsel förut, mannen som aldrig har jobbat en full månad. Denna gång var han hemma för en stukad fot, efter att ha klivit upp mitt i natten för att svara i telefonen. Aj då, vilken otur. Han tvingades stanna hemma och har inte jobbat på en vecka. Vilken uppfinningsrikedom han har.

Det ska bli kul att se honom imorgon och om han haltar. Kanske har hans fot magiskt blivit bättre under fredagen, jag tippar på det. Pelle Hörsel: Mannen med 40 sjukdomsdagar om året.

Jag rastade frugan i trädgården idag, hon fick gå i en timma. Det har gett resultat må jag säga och hon är lika smärt nu som när jag beställde henne. Tyvärr har hon antydningar till celluliter på låren, de tycks jag inte kunna få bukt med.

Nu njuter frugan av en riskaka på sin sköna madrass i källaren och jag tar mig ett glas punsch. Som herrn i huset måste jag få unna mig lite godsaker. Imorgon kör jag ett pass till med frugan, jag äcklas av överviktiga fruntimmer.

MVH/Arg Motalabo

Då vsr det dags för fredag och en helgs ledighet. Läs vad vi ska göra.

Hasse Promille: Dricka en hela Jägermeister och mecka med bilen.

Herr X: Ringa psykakuten och gråta. Han vill ha rejäla ångestdämpare.

Sune Andersson: Njuta av en vetekrans och rasta frugan.

Anna-Fia: Gå på Statt och ragga.

Ronny: Hinka öl med en vän.

Bosse Rulltårta: Hinka öl med Ronny.

Jerker: Bemanna kansliet.

Så ser en alldeles vanlig fredag ut för oss alla.

Jag har runt 20 burkar härlig öl i köket, varav hälften är på kylning. Jag hör dem ropa mitt namn, de vill bli urdruckna snarast. Gudarna ska veta att jag är nära att trilla dit, men det kommer förhoppningsvis inte att ske. Klockan är runt halv tio och har jag klarat mig så här långt ska jag banne mig klara resten av kvällen också. Det är ruskigt hur kroppen kan bli beroende av ett gift som alkohol faktiskt är. Fast när man sitter där med en burk i handen är allt rosenskimrande. Jag ska klara denna dag utan spånken oavsett hur sugen jag blir. Hoppas jag, är bäst att tillägga.

Nu jäklar är det allvar. Upplever svår alkoholabstinens och för att hindra att jag dricker har jag dragit i mig två Oxascand. Vågar ju inte dricka på benso. Jag ångrar att jag gjorde det, för jag vet inte om jag ska lyckas stå emot suget. Har sprungit ut och rökt alldeles för mycket för att distrahera mig. Det säger jag er, är ni inte alkoholister så bli det aldrig. Det är en jämra plåga de dagar man inte smakar starkt. Ja, jag är alkoholist, men har mina vita dagar. Tyvärr. Eller nåt.