Då har man varit på läkarsamtal, en ny läkare i vanlig ordning, en eldig spanjorska. Tyvärr ändrade hon min medicinering, det ska de alltid göra för att känna sig handlingskraftiga.

Jag ska få mer Haldol, mer! Som tur är var fjärde vecka istället för som nu var tredje. Men jag ville ju ha mindre medicin, inte mer.

Sedan blev det det vanliga tjatet om mitt öldrickande. Alkoholen skapar ångest, bla, bla, bla. Skiter väl jag i, jag behöver återkommande rus.

De ville även veta om jag hade planer på att ta livet av mig. Då sa jag ifrån på skarpen, jag söker inte vårdens uppmärksamhet genom att hota med självmord.

Detta läkarsamtal blev en stor motgång för mig, det enda positiva är att jag får behålla mina bensodiazepiner. Jag känner att min aversion mot vården har ökat och det är ju inte bra. Klantläkare!

MVH/Herr X