Min gode vän Nils-Erik köpte mig en CD, en rund liten skiva av okänt material (kan vara nymodigheten plast, den är väldigt populär nu för tiden) som man för in i sin stereoanläggning och vips hörs det musik. Smidigt!

Det var en skiva full av gamla godingar, bland artisterna som medverkar märks Skånska Lasse, Åke Grönberg, Gunnar Turesson och Ulla Billquist. Speciellt den finstämda melodin med Skånska Lasse utmärkte sig, han verkade i en oskyldig och bättre tid innan det stora språnget till den digitala tidsåldern togs och en tid innan jeansbyxorna blev ungdomens favoritklädsel. Toner från ett svenskt Sverige.

Jag har hårdnackat bekämpat och rättmätigt bespottat den moderna musiken. Elvis, den juckande goddagspilten, förfärade mig när han slog igenom. Årtiondet efter blev lika illa, då chockade de långhåriga "beatniksen" i The Beatles världen ånyo när de kråmade sig på scenen och hoppade omkring som tvättäkta Massajer.

När jag spisar musik ska det vara glada tongångar och medryckande refränger. Jag vill ta mig en munfull punsch och låta mig ryckas med och kanske till och med klappa takten om jag känner för att helt hänge mig åt musiken.

Jag tackar Nils-Erik för att han hjälpt mig utöka min musiksamling. Att komma över en trudelutt av Skånska Lasse låter sig inte göras i första taget, jag anar en socialdemokratisk konspiration. Åter till rötterna, elektrifierade instrument må endast användas med försiktighet. Popp opp i topp?

MVH/Arg motalabo

Tja! Nu läskar jag mig, jag köpte mig en flaska gin tidigare idag. Den blandar jag med Schweppes, det godaste groggvirket. Har fått i mig ett par glas och skulle flaskan ta slut är det lugnt, jag har öl att ta till. När jag groggar blir det oftast Absolut Vodka, jag kände för lite variation idag. Dricker jag bara öl klingar fyllan av under natten, med starksprit är jag fortfarande påverkad när jag vaknar. Precis som jag vill ha det. Ha det bra, vänner.

MVH/Hasse Promille

Träffade på en man jag hälsar på ibland, jag kallar honom för Nisse. Han tog sig en stilla öl på en bänk och jag gick fram och morsade på honom. Jag har en kompis, en första klassens folkölsdrickare och han brukar också hälsa på "Nisse", men ingen av oss vet hur vi kommit att bli bekanta med honom.

Nisse är en glad lax som alltid hejar glatt. Han dricker en del alkohol, jag har sett honom på systembolaget rätt ofta, men han brukar inte hänga med den hårda kärnan, de som kryssar mellan stadens parker, ständigt med en öl eller en vinare i våfflan.

Jag fick en slurk ur hans burk, hej vad det rimmar och det var ju schysst. Nästa gång jag råkar på Nisse är det jag som bjuder tillbaka, vi törstiga brukar dela med oss, om så bara av en svälj byxvarm Marinella. Japp!