From Waverley to enemy territory... It's time to raise hell yet again. A short trip to Glasgow and we're ready to cheer Hearts on as usuall. The scum fi "Boghead" will be fought back by the men on the pitch and the muggins on the stands. Oh, how I treasure past victories and there's more to come. Is this the year we actually accomplish something? I think so.

Har nu kämpat på i flera dagar på nya "jobbet". Allt det har gett mig är en sticka i fingret. Jag går som i en dvala till spårvagnen och vaknar inte till förrän jag fått i mig minst en kopp kaffe på "jobbet". Sedan är "arbetskamraterna" minst sagt speciella, de är alla förståndshandikappade. Extra jobbigt då jag är ett geni. Fast de verkar lyckliga i sitt oförstånd, ignorance is bliss. Här blir jag inte långvarig, den saken är klar. Jag mår bäst när jag får improvisera, ta dagen som den kommer. Kanske lättar det om jag tar med mig whisky till "jobbet" och kan gå till omklädningsrummet och smutta lite då och då. Det är värt ett försök.