Struntade i jobbet igen och handlade tio burkar "Dynamit" och några Carlsberg. Det svajar rejält när jag går till kylskåpet, precis som jag vill ha det. Jag har bestämt mig för att gå till Mötesplats Asken, stället för oss sinnessjuka, oavsett hur full jag blir. De har kvällsöppet på tisdagar och jag har varit där förr berusad. Om inte annat kan jag gå dit och leva rövare, för att sedan bli avhyst. Jag gillar att driva med både personalen och gästerna.

Trelleborgs FF tar emot Halmstads BK i en match som strax tar sin början. Båda lagen åkte ur Allsvenskan förra säsongen och har massor att spela för. Halmstad tampas med Brommapojkarna om andraplatsen och direktuppflyttning och Trelleborg krigar för att hålla sig kvar i Superettan. Ska vi säga oavgjort?

Det är nitton år sedan musikern Ian Stuart rycktes ifrån oss. 19 år av saknad och svårigheter att faktiskt acceptera hans död. Han blev bara 36 år gammal och man kan ju undra vad han uträttat om han fått fortsätta leva. Jag känner mig nostalgisk, det blir att spela debutplattan "All skrewed up". Ian lever vidare i våra hjärtan.

Är otrogen mot mina Bellan, köpte en annan sort idag. Det blev Norrlads guld på 7%, Dynamit kallad. Köpte tolv stycken, men vet inte hur många jag fått i mig. Allt jag vet är att det inte blir något jobb imorgon. Känner mig skapligt berusad redan och det lovar gott inför kvällen. Nu tar vi en till.

Nu börjar jag bli rädd, de nationella i Norrköping gör framstötar på nätet. Nya fraser, nya grepp, men samma gamla hat. De kallar sig SFKO, en ruggig organisation sprungen ur den italienska fascismen.

Individen är underordnad staten, blodet är viktigare än allt annat. Politiska motståndare ska avlivas... Vi har hört det förr, då från den mustachprydda despoten Hitler. Inte ännu ett världskrig, inte mer rasism. Jag tror på människans inneboende godhet. Ned med SFKO!

Har bara sju burkar starköl kvar och en hel dag att slå ihjäl. Det blir att köpa nödraketer, folköl i eftermiddag. Har man bara ordentligt med öl kan söndagen vara riktigt trivsam, men är det som idag är det bara plågsamt. Fem dagar till fredag... Fast jag tar nog en fylla redan på måndag. Så här kan det inte fortsätta.

Som vanligt träffas firma psyksjuk i Skarphagen. X är en av dem och kommer att ha med sig sex öl. Naturligtvis blir det härligt rymdsnack, det blir det alltid när vi träffas. En halvtimmes promenad i ösregn avskräcker inte, inte när vi har så viktiga saker att avhandla. Kanske löser vi gåtan med fussionsenergi, konstigare saker har hänt. Åh, bara ett par timmar kvar...

Mitt namn är som rubriken visar. Jag jobbar som privatspanare, har bland annat forskat om Palmemordet, det nedtystade haveriet i Marvikens kraftverk, sänkningen av Estonia, med mera, med mera... Jag träffade X för många år sedan, men det var först häromveckan jag fick erbjudandet om att bli skribent. Jag tackade ja på stående fot. Jag är en upptagen man, men ett par texter i månaden ska jag nog kunna klämma ur mig. Jag ser fram emot att ha Er som läsare.