Direktlänk till inlägg 31 mars 2018
Jag har oturen att träffa på förståndshandikappade personer regelbundet och till och med en kille som är mongoloid. Flera av dessa har jag som vänner på Facebook (ja, jag har den flugan, syrran ordnade det åt mig) och jag läser regelbundet det de skriver.
Jag tycker så synd om dem, de äter fiskpinnar och falukorv måndag till fredag, sedan lyxar de till det med kebabpizza till helgen. Veckändan avslutas med det rafflande spelet bingolotto, sedan är de redo för nya tag på den skyddade verkstaden veckan som väntar.
På Faecesbook lägger de gärna upp bilder på illa tillagad mat de ämnar vräka i sig, den "fördomen" fick jag snabbt bekräftad. Några av dem lägger även upp filmsekvenser regelbundet, där de mumlar om just ingenting med en styck snabbmakaron fastkletad i mungipan. Roligt, men samtidigt tragiskt.
Märkligt nog hålls de under armarna av samhället, det slösas pengar och resurser på dem. En kille åker på regelbundna resor helt gratis, snart väntar långresa till Malmö och han berättade med darr på rösten att han ätit en kebabrulle på kommunens bekostnad. De aktiveras och tillåts drälla runt på stan, det är socialdemokratiska takter, det.
Jag anser att en viss regims eutanasiprogram hade sina fördelar. De hjälpte intellektuellt defekta individer att undslippa sin grymma existens på humant sätt, de gavs chansen att avbryta sina eländiga liv. En vårta sätter man inte plåster på, den skär man bort.
Visst roas jag av att driva gäck med förståndshandikappade, men mitt personliga nöje får inte stå ivägen för vad som måste göras. Jag ser gärna att intelligenstest görs obligatoriskt och har man en så kallad IQ på under hundra bör man få hjälp att avsluta sitt liv. Här tycker jag att man måste vara varsam och omtänksam, inte ett nackskott ståendes på knä, nej, bjud dem på en kopp rykande hett kaffe med lite (mycket) cyanväte i. De är ju trots allt människor, om än motbjudande och bör behandlas respektfullt.
Jag har ett stort hjärta, jag vill hjälpa mina medmänniskor. När medelsvensson ryggar tillbaka vid åsynen av en undermänniska reagerar jag annorlunda. Jag vill hjälpa dem möta Gud, ty även missfoster har ett visst värde. Eller?
Idag är det nio dagar sedan jag blev utskriven från dårhuset. Livet rullar på om än i maklig takt. Jag är numera helt röstfri och tror inte längre att TV:n talar till mig. Paranoian finns väl lite kvar av, men bara lite och ibland, ingen just nu i al...
Hej på er, alla godingar. Detta är Lennart K(åt) Lindström tillbaka efter en tids frånvaro. Jag har haft det fullt upp med brottningsmatcher och blivit belönad med sköna stunder med andra killar som gillar. Jag har brottats med Jonas, jag har fått Ke...
Nu njuter jag av några vax via datorn, hårdrock på Youtube. De flesta skivor jag har ligger uppe där så jag behöver inte nöta på dem eller leta efter en specifik skiva i röran här hemma. Jag började dagen med ett par Motörhead-skivor och lyssnar just...
Efter en veckas gnetande har jag fått ihop 120 kronor. Jag har letat burkar, jag har tiggt utanför varuhusen, jag har levt på nudlar. Pengarna jag sitter på räcker till hela två öl av den största sorten på bästa puben God vän. Nu kan man ju sitta på ...
Detta är jag, er Sune Andersson vid tangentbordet. Jag sitter i min finaste rökrock och dricker lite punsch och röker cigariller som det anstår en doyen. Idag har jag haft fullt upp med tvagning av vimsiga lilla frugan och inköp hos speceristen. Där ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 |
||||||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
10 |
11 | |||
12 | 13 |
14 | 15 |
16 | 17 |
18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
|||
26 |
27 |
28 | 29 | 30 | 31 | ||||
|