I consider myself to be a die hard fan of Black Metal (shivers along your spines, dear readers). I've been along long enough to have experienced Venom and their eager followers. black Metal is the thing for me.

I've never sacrificed a human, as much as I'd liked to. I have however killed cats, rats and birds. All to please my master Lucifer. Whenever I see a wee critter, like a badger or a snake, my urge to kill awakens. I'm a "thrill-killer". I like watching as the preacious blood is spilled on unholy ground.

All hail Satan. All hail His dark Highness! Grind the heavens into rubble.

Buga eder, ty detta är Sune. Kung Sune! Som kung och en del av skapelsens krona får jag oförtjänt lida pin. Jag är hårt ansatt av ljusskygga och avundsjuka element.

Min stolliga lilla fru Phain luktade på korken till whiskyflaskan och blev som förbytt. Hon började dansa och fåna sig. Allt för att misshaga mig. Ingen gör så mot kung Sune!

Följden blev att hon (yr som hon var) ramlade framstupa och slog i mina knogar, så att viss skada syntes. Sedan dunkade hon sitt huvud på mina knän och fötter. Se där en adekvat beskrivning av ursprunget till hennes skador.

Tokiga lilla fru! Ett besök på vårdscentralen så var den saken ur världen. Eller..? Personalen på vårdscentralen på Vittravägen (ett kvarter från Olssons, ni vet) insisterade att hon skulle anmäla mig för misshandel. Mig? En fredstörstande altruist. Befängt!

Oroa er nu inte för mycket. Mina knogar och mitt knä läker fint. Phain har efter denna olycksaliga incident blivit mer mån om mig och mitt mående. Vi är ett lyckligt och förälskat par, hennes stolligheter till trots.