Jag är ju lite svag för Terry Gilliam's filmer, han har en del under bältet. Ibland spårar han ur, men oftast är hans filmer njutbara. Den moderna klassikern Brazil avnjöts under natten och den är fröjd att se. Jonathan Pryce är perfekt i huvudrollen med sitt förträffliga minspel. Vidare ser vi världens roligaste man Michael Palin i en av rollerna, dock är det inte hans humoristiska sida vi får se här. Sedan är det kul att se Robert DeNiro i en biroll. Jag ger den fyra ölburkar av fem möjliga. Den tål att ses många gånger.

Mår så jäkla bra. Jag har dragit ned på min medicinering på eget bevåg. Jag är ju felaktigt stämplad som svårt psykiskt sjuk och detta bevisar att jag har rätt. Tar jag föreskriven dos kommer jag knappt ur sängen och när jag gör det är jag slö i överkant. Det enda negativa är att fähundarna inom säkerhetspolisen på något sätt får reda på mitt minskade medicinintag och skickar röster med telepati in i mitt huvud. Men en annan har ju ett par Sennheiser-hörlurar. Jag drar på stereon för fullt, så stör mig inte rösterna nämnvärt. Jag är fullt frisk, det är psykiatrin som befolkas av sjuka individer.

För förrädare finns bara ett slut, i änden av ett rep. Det finns 349 uttalade fiender till Sverige, samlade i en byggnad i Stockholm, men många fler i våra kommuner. Ibland kallar de sig moderater, ibland centerpartister. Sak samma, en förrädare är en förrädare, oavsett namn och fernissa.

Starta ett nytt statligt verk som effektivt kan ta hand om detta avfall. Varför inte kalla det Statens eutanasiinstitiut? Där tar jag gladeligen ett chefsjobb, jag är beredd att jobba den övertid som krävs för att komma tillrätta med problemet.

Jag kokar av ilska närhelst jag ser en lismande politiker på TV, eller hör dem bräka i radion. Dock tänker jag inte begå våldsbrott mot någon. Jag vill bli kvitt hela bunten och bakom galler gör jag ingen nytta.

Svensken är ännu inte helt förlorad, än finns det folk som är villiga att kämpa och fler som kan väckas. Ett hårt jobb väntar, men det ska gå att återerövra landet från vår tids pestråttor. Tänk när jag var barn, då existerade folkhemmet och folk levde i harmoni med varandra. Sedan kom demonen som efterträdde Erlander och vägen till fördärvet anträddes. Jag må börja bli till åren, men jag när mitt hat med omsorg. Än kan jag forma handen till en knytnäve. Slå hårt!