Roland har blivit med rollator, detta är alltså den Roland jag skakade loss med närhelst Pat Boone spelades på grammofonuppspelaren. Roland har blivit en gammal man, med både hjälpmedel för att förflytta sig och proteser där tänderna en gång satt. Tiden sätter sina spår, men i vissa mer än andra. Roland tillhör otvivelaktigt den första kategorin.

När det begav sig var Roland ofta stagad, men inte glömde han bort var korken fanns, han kunde sluta i tid och undvika homosex och annat jox som lätt händer när man är full. Idag sprätter han iväg mot systembolaget som aldrig förr, han har bara en metallgrunka i händerna, annars är allt som förr.

Roland är på intet sätt närig, han väljer snobbdricka framför Marinella och annat blask, han har en pension som den regimkritiker han är ska ha. Inte heller har hans törst efter livets goda minskat med åren, tvärtom.

Jag har laddat påsarna med punsch, öl och brännvin och påbörjar snart min promenad till min vän Roland. Han fyller snart åttio, så där finnes ingen tid att förspilla. Kompisar som Roland växer inte på trän, man får leta igenom undervegetationen ett bra tag, men då blir det å andra sidan en kärleksfull käftsmäll på haktippen om man inte passar sig.

Jag passar mig och jag älsk... gillar Roland. Dual cool, the white pair extraordinaire: Roland och jag.

MVH/Arg Motalabo

Sveriges fjuttiga marina styrkor för en katt och råtta-lek med minst en rysk miniubåt och det förstår väl alla att operationen är de svenske övermäktig? Främmande aktivitet pågår även i Bråviken utanför Norrköping.

Jag själv såg en mycket mystisk man under en av mina rökpauser. Hans beteende avslöjade honom mycket snart, det var en Spetznas-agent, därom råder inget tvivel.

Ryssen över på att attackera Muskö-basen, samtidigt som andra enheter invaderat Bråviken. Attacker utförda av dödskommandon övas det också på och jag är ett av de tilltänkta offren. Det var kanske en smula klantigt av Spetsnaz-agenten att avslöja sig på min gård, men mitt öga är tränat, jag har haft att göra med agenter förr.

Nu kommer jag att krypterat kontakta Interzone, så får vi se hur vi ska slå tillbaka. Att slänga Ivan tillbaka i havet är vårt mål, endast de praktiska detaljerna återstår. Så långt har alltså förfallet inom försvarsmakten gått att man får förlita sig på oss paramilitärer för att få jobbet gjort.

MVH/Herr X