Jag kör enligt devisen "ny vecka, nya kalsonger", men tycker inte jag gör annat än springer ner till tvättstugan. Man kan stöta på en granne, man kan bli yxmördad. Dessutom är det vansinnigt jobbigt.

Klockan sju ringer klockan, sju på morgonen. Det är rätt synd om mig, men en annan har skött sin egen tvätt i flera år, då mamma till slut sa ifrån på skarpen. En man måste göra vad en man måste göra. Även fast det egentligen är en fruntimmerssyssla.

Jag får väl trösta mig med att jag kan gå i rena underkläder redan imorgon dag. Det är stort.