Det är med glädje jag kan konstatera att jag inte längre hör röster. Varje gång de kommer hugger det till i magen och jag går upp i varv De brukar komma främst om kvällarna och nu är det kväll, men inga röster alltså. Förträffligt måste jag säga. Total tystand, inte ens ett enerverande mummel som så ofta förr. Vården påstår att jag hade psykos under hösten, men den försvann med god kosthållning, medicinering utan slarv och sunda sovvanor. Rösterna brukar vara svårare att medicinera bort, men där är jag i dagsläget. Vi får väl se vad som händer när jag lägger mig på sängen och ska sova, men jag tror jag kommer att förbli röstfri. Åtminstone ett tag till. Jag hörde dem dagligen när jag vårdades september till november, men nu är de väck. Så skönt. Det tar jag mig en folköl på. Skål, kamrater och eventuella olycksbröder.

MVH/Herr X

Jag har kommit vidare i TV-spelet jag håller på med. "The legend of Zelda: Tears of the kingdom" heter det och visst är det bra, men en smula för svårt för min smak. Ni skulle ha sett mig i min glans dagar, då avverkade jag spel på löpande band, tog i stort sett alla spel jag köpte på mig. Inte som idag när jag har en hel drös spel liggandes som jag är långt ifrån färdig med. Jag har betalat för spelen och vill njuta fullt ut av dem. Nu är jag uppe i skyn ovanför Hebra, som den kalla regionen kallas för och har hittat ett shrine till. Sparade och stängde av, vill inte klara av spelet för snabbt. Hatten av för Shigeru Miaymoto för att han skapade denna fantastiska spelserie. Har du inte spelat Zelda, ja, då har du gått miste om något storartat.

MVH/Herr X

Jag måste alltid ha något att dricka, det är inte bara att jag blir sugen på dryck, det är ett måste i alla lägen. Jag dricker 1,5 till två liter läsk om dagen och kanske tre liter öl. Varje dag! Hur ska jag kunna sluta? Nej, sluta kan jag nog inte göra, men dra ned går ju. När jag författar dessa rader har jag precis druckit upp en 1,5-liters Coca-Cola och i kylskåpet har jag ställt in ett sexpack folköl. Visst är det skönt att berusa sig, men oftast dricker jag av gammal vana. Folköl ger inget rus, men är gott och det är något att sörpla på. Tidigare var jag beroende av cigaretter, men kom på att jag rökte helt i onödan. Nu snittar jag en fyra, fem cigaretter om dagen, fast idag har det bara blivit en rökt. Tänk om jag kunde höra detsamma med drickandet. Bara sluta, eller i varje fall kraftigt dra ned på det. Har jag ingen läsk eller folköl dricker jag vatten i mängder. Jag skulle kalla det sjukdom att hålla på som jag gör.

MVH/Herr X

I år kom jag så smått igång med matlagningen igen, men nu har det kommit av sig. Det blev inga avancerade maträtter, gjorde mest fiskpinnar, varm korv, falukorv och egna hamburgare. Det blev gott och visst sparar man en slant på att laga eget käk, men jag orkade inte, jag fick slut på energi. Tur då att det finns matlådor att köpa i affärerna. Måndag till fredag säljs dagens varma lunch på Hemköp för 69 kronor. Man måste vara där ganska tidigt för att få någon med sig hem då de är populära och har strykande åtgång. På ICA nere på stan säljs thailådor varje dag, kylda sådana och de går loss på 72 kronor. ICA har även annan kyld mat, idag åt jag deras pasta carbonara och den smakade bra. Vilken tur för oss ungkarlar att det finns färdigrätter att handla. Annars skulle man behövt leva på frysta kartongrätter och de är i regel ingen höjdare. Någon gång, helst inom en snar framtid, ska jag komma igång i köket igen. Tills dess fortsätter jag handla färdigt.

MVH/Herr X

Ian Stuart... Säga vad manv ill om karl'n, men skriva bra låtar kunde han. Jag har ofta undrat vad som hänt om han hade hållit sig på mattan, varit rumsren. Det går på tvärs mot punkens ideal, men ni försår nog vad jag försöker få fram. Med bättre produktion vad gäller det ljudmässiga (finns det ens något annat?) tror jag han kunde ha blivit en globalt erkänd artist. Haft låtar på diverse topplistor och sålt skivor som bara den. Men Ian valde att följa sitt hjärta och det hörde hemma i utmarkerna av vad som anses rumsrent och än värre. Det ska han ha en välförtjänt eloge för, han följde hjärtat och ignorerade hjärnan. Han följde inte i någons fotspår, han var en "trailblazer" av rang. Nu har han varit död i drygt 30 år men hans musik håller lika bra idag som när det begav sig.

MVH/Werner von Oben

En flyktigt bekant till mig ringde mig via Facebook, hur nu det går till. Det var bättre när man inte var tvungen att regga sig med namn bara för att kunna använda sig av den mobila telefonen. Lugnt, tryggt och anonymt. Jag har inget att dölja, men knäppgökar betackar jag mig för. Till en början var samtalet så normalt det går att ha det med en schizofreniker, men snart stod det klar att vederbörande kunde prata i timmar om sin favoritgren av kristendomen. Jag drog kanske en vals, sa att jag var trött och behövde gå och lägga mig. Det var ju sant, för böfvelen! Nåja, jag blev av med tokfransen. Ringa folk efter nio, bara en sån sak...

MVH/Herr X

Idag har det blivit viss framgång i spelet jag håller på med, nämligen "The Legend of Zelda: Tears of the kingdom". Jag har tagit två shrines och äntligen hittat vinterkläderna så jag sliper förlita mig på stekta spicy peppers vilka tar slut efteren viss tid. Nu kan jag utforska snöiga delar av Hyrule utan att orora mig för att frysa ihjäl. Vinterkläderna såldes på samma platssom i föregående Zelda, det hade jag missat. Men jag kommer inte vidare i själva storyn, det var väl själva den. Jag är uppe i skyn och letar efter spår av prinsessan Zelda, men kommer ingen vart. Ugh! Dessutom letar jag efter en kung tvärs överpå andra sidan av världen. Det står något om att beträda en fisk, ett fiskliknande sjok sten. Jag har sett den på kartan men komer inte dit innan min så kallade stamina tar slut och jag störtar mot döden. Spelet må vara svårt, men ack så beroendeframkallande. Detta sagt av en som varit med länge i TV-spelssvängen, förmodligen sedan innan du var född.

MVH/Herr X

Nu är årets sista månad kommen, december är här. Med den kom vinterkylan och snön. Jag var till speceristen tidiigare idag och höll på att sätta en rova två gånger. Visst kan det vara fint med snö, men jag ser helst att vi ingen snö får. På söndag är det första advent, sedan väntar Lucia och efter det en högtid kallad jul. Månaden avslutas med nyårsafton och jag ska på fest då, jag är faktiskt bjuden. Jag finner det trevligt med adventsljusstakar och stjärnor i fönstren, men även ljusslingorna uppsatta av kommunen runt om i centrala staden. Men kylan har jag svårt med och som sagt risken för halka. Och när det blir slask av snön är ju inget roligt det heller. Det mesta med december kan jag leva med, fast jag önskar att vi hade sommar året om.

MVH/Herr X