Idag har det blivit viss framgång i spelet jag håller på med, nämligen "The Legend of Zelda: Tears of the kingdom". Jag har tagit två shrines och äntligen hittat vinterkläderna så jag sliper förlita mig på stekta spicy peppers vilka tar slut efteren viss tid. Nu kan jag utforska snöiga delar av Hyrule utan att orora mig för att frysa ihjäl. Vinterkläderna såldes på samma platssom i föregående Zelda, det hade jag missat. Men jag kommer inte vidare i själva storyn, det var väl själva den. Jag är uppe i skyn och letar efter spår av prinsessan Zelda, men kommer ingen vart. Ugh! Dessutom letar jag efter en kung tvärs överpå andra sidan av världen. Det står något om att beträda en fisk, ett fiskliknande sjok sten. Jag har sett den på kartan men komer inte dit innan min så kallade stamina tar slut och jag störtar mot döden. Spelet må vara svårt, men ack så beroendeframkallande. Detta sagt av en som varit med länge i TV-spelssvängen, förmodligen sedan innan du var född.

MVH/Herr X

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Som så många gånger förr har jag inte gjort ett skvatt idag. Jag har inte varit utanför dörren, jag har inte lagat mat, jag har inte pratat i telefonen. Jag har bara suttit och glott på TV förrutom att mikra en frysrätt, en sådan där eländig kartong....

Mitt liv i celibat är över, jag är redo att brottas igen. Min stjärt har återhämtat sig och den törstar efter grova objekt. Ni skulle bara veta hur mycket man kan tänja ut ringmuskeln, den sväljer min största analplugg, även fast jag får börja lite f...

Nu har det dragit ihop sig till ännu en farofylld expedition, detta i mörka storskogen Vrinneviskogen. Antalet deltagare måste bli minst tre annnars ställer jag in hela evenemanget. Med oss tar vi med smörgåsar att kalasa på och nybryggt kaffe att dr...

Uj, vad sugen jag är på snabbmat. Pizza, kebabrulle, kebabtallrik, hamburgare och korv med mos... Jag tänker råda bot på suget imorgon då jag kommer att gå till Systembolaget och ta McDonald's på vägen hem. Frågan är bara hur min ömmande rygg behandl...

Idag är det nio dagar sedan jag blev utskriven från dårhuset. Livet rullar på om än i maklig takt. Jag är numera helt röstfri och tror inte längre att TV:n talar till mig. Paranoian finns väl lite kvar av, men bara lite och ibland, ingen just nu i al...