Jag har innan min sjukdom bröt ut hållit en hög profil i min hemstad. Jag är lätt att minnas pg a mitt ovanliga namn, men även mina gärningar har gjort avtryck. Mitt kontaktnät var omfattande och jag hade vänner till höger och vänster.

En av mina bekanta var helikopterpilot och hennes man flygare även han. Nu avslöjar jag försvarshemligheter, men de har ett decennium minst på nacken, så det må vara förlåtet. Det störtade fler Gripen-plan än vad som kommit fram i media. Detta skulle ha kunnat äventyra hela projektet. Inget konstigt egentligen, i USA "trillade" planen ned likt flugor gasade med Radar, men ändå fortsatte flygningarna.

Min farbror var baschef på en flottilj och var med i Expressen i en nedrig artikel. Ända sedan dess har jag funderat på min hämnd mot denna överskattade skvallertidning. Tyvärr är farbror död idag, men min avsky för skvallerblaskan består.

En komisk incident inträffade under en valdag. Jag kom svajandes fram på min gamla cykel och hoppade atletiskt av, bara för att mötas av dåvarande partisekreteraren i regeringspartiet. Han såg mig och visslade en truddelutt i rockslaget. Jag hade "lobbat" mot honom på nätet och förmodligen var det signalen till Säpo, som kanske kröp i buskarna. Jag ignorerade honom och hade svårigheter att kväva mitt skratt. Han känner min mamma och hälsade till mig genom henne tidigare i år. Riktigt smickrande, faktiskt.

Som färsk inom psykiatrin pratade jag vitt och brett om mitt liv. Jag missade inga pikanta detaljer, jag berättade om allt. Först efteråt insåg jag att läkarklantarna trodde att jag fabulerade. Jag bytte då taktik och tog tillbaka det mesta. Jag fick höra hårresande anklagelser om påstådda lögner under en förhandling i Länsrätten. Bara för att idioten som ville ha mig på fortsatt tvångsvård själv hade ett dassigt och trist liv, trodde han att alla måste ha det.

Att bli anklagad för att ha paranoia och vanföreställningar är jobbigt. Extra jobbigt blir det när man bara berättar sanningen. Jag är inte världens mest spännande människa, men det jag har berättat om är sannt. Förbättras mitt mående är det jag som tar tag i mitt politiska arbete. Inget mindre än SOS: Samlingen för oberoende seloter. Än sträcker jag inte vapen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har ägnat kvällen åt en ishockeytävling mellan Tyskland och lilla Sverige. Jag var rädd för att motståndet skulle vara massivt och kanske övermäktigt Sverige, men där fick jag fel. Man vann med klara sex ett, ett måls marginal bättre än mot polac...

Jag är åter avstängd från prutt-sajten Flashback. Allt jag gjorde var att beskriva en viss folkgrupp som smuts och det passade inte herrskapet bakom sidan. Jag står för mina ord, men vill inte åka på hets mot folkgrupp och jag vill inte gå in närmare...

Jag färfattar dessa rader på min telefon och gör det från klassisk mark, nämligen Hörsalsparken. Vi är ett mindre sällkap som träffas och njuter av några folköl. Själv har jag bara ett sexpack trekommafemmor. Det är synnerligen dålig stil av regimen ...

Om cirka en och en halv timma sparkar en fotbollstäfling igång där IFK Norrköping tar emot pundarna i Hammarby IF. Jag tror på seger för gästerna, då Snoka är ett mediokert lag som lär hamna långt ned i tabellen. Dock ligger man strax före Bajen, men...

Just nu lyssnar jag på skivan "Denim and leather" med kultbandet Saxon. En annan är ju hårdrockare och har till och med hår långt för att spara i en rejäl tofs. Det har blivit några skivor spelade idag, till exempel "The last in line" med Dio, men äv...