Plockade fram en gammal LP-skiva med John Edmond och när de ljuva tonerna började ljuda från mina högtalare blev jag svårt sentimental. Jag drömde mig tillbaka till 60- och 70-talet, när landet Rhodesia var ett föredömme för hela Afrika; Ett tryggt och stabilt land med väl tillvaratagna naturtillgångar, blomstrande lantbruk och förstklassig sjukvård.

Arkitekten bakom landets uppsving och tätposition som afrikas mest välmående land var Ian Smith, en gentleman av den gamla stammen, vilken fegt mördades för endast några år sedan i Sydafrika. Han måste ha plågats svårt av att se sitt forna land förfalla och förvandlas till en våldsam och fullfjädrad oroshärd, likt de flesta afrikanska länder av idag.

Idag leds landet av den notoriske kommunisten Robert Mugabe, en förbrytare av rang, med blodsbesudlade händer. Han tycks angelägen att förvandla landet till ett söndertrasat och efterblivet land av Somalias kaliber och han är på god väg.

Varför befinner sig hela den afrikanska kontinenten på en veritabel medeltid? Är det inte dags att sluta skylla på forntida kolonialisering och den onde vite mannen? Det kanske är dags att ta ansvar för sina egna handlingar och byta ut macheten och AK-47:an mot plogen och kanske till och med datorn. Jag ser gärna att Afrika tar klivet in i 2000-talet. Inte njuter jag av att se den afrikanske mannen och kvinnan ligga apatiska på det stampade jordgolvet med flugor kryllandes kring ögon och mun. Res på er och arbeta för en ljusare framtid, hellre än att hugga händerna av varandra för påstådda brott mot islam eller dela ut drakoniska straff som följd av efterblivna klanstrider.

Afrika av idag är en skamfläck på vår jord. Inte hjälper de enorma summor västvärlden gödslar över kontinenten, allt tycks försvinna i fickorna på ett fåtal kriminella i ledarpositioner. Det är något fundamentalt fel på denna debila del av världen. Visst, Sverige kan ta emot tusentals afrikaner, men vad fan hjälper det? Jag är pessimistisk vad gäller framtiden för denna kontinent. Kanske skulle vi isolera den och låta stammarna slakta varandra utan att vi lägger oss i. Det finns två vägar att gå: Hand i hand framåt, eller som idag, med händerna slutna kring skarpslipade machetes. Visar befolkningen ingen vilja att förändras önskar jag dem alla en snar död.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag färfattar dessa rader på min telefon och gör det från klassisk mark, nämligen Hörsalsparken. Vi är ett mindre sällkap som träffas och njuter av några folköl. Själv har jag bara ett sexpack trekommafemmor. Det är synnerligen dålig stil av regimen ...

Om cirka en och en halv timma sparkar en fotbollstäfling igång där IFK Norrköping tar emot pundarna i Hammarby IF. Jag tror på seger för gästerna, då Snoka är ett mediokert lag som lär hamna långt ned i tabellen. Dock ligger man strax före Bajen, men...

Just nu lyssnar jag på skivan "Denim and leather" med kultbandet Saxon. En annan är ju hårdrockare och har till och med hår långt för att spara i en rejäl tofs. Det har blivit några skivor spelade idag, till exempel "The last in line" med Dio, men äv...

Det blev ett rejält firande av min utskrivning igår me en hela Dworak brännvin. Tittade på actionfilm på TV och bara njöt. Det satte sina spår, jag kom i säng sent och vaknade sent idag. Var en smula bakfull och orkade med mycket möda och stort besvä...

Nu är jag äntligen hemma igen efter en månad minus en dag varit inlåst på psyket. Min tvångsvård hade gått ut imorgon och jag gav inte läkarna en chans att förlänga min vårdtid ytterligare. Jag är fri, jag är ute i samhället igen! Naturligtvis firade...