Inte för att det hände så värst nyligen, men jag tänker av nån anledning på vad min kontaktperson sa. Jag blev hårt pressad och reagerade med ilska, jag tog bladet från munnen (A4-ark som jag tror var linjerat) och sa som det var.

"Nu tar vi dig till XXX" sa Säpoknekten. Den repliken hade han väl övat på både en och två gånger. Inte varje dag han fick tillfälle att snacka med en man av min dignitet. Jag berättade för min kontaktperson (kp räcker att skriva) om det och andra snaskiga historier. Jag är kanske paranoid, jag har kanske schizofreni, men inte går jag runt och fabulerar dagarna i ända.

Jag ville få in lite schwung, få kp:n att lyssna. Jag är inte vem som helst, jag är jag och det är inte lite, det. Jag har sett folk med schizofreni och de flesta är allmänt avflackade, eller vad man ska säga. Det syns på lång väg vad de lider av. Uttryckslösa ansikten och långsamma kroppsrörelser. Sån är inte jag. Jag är feldiagnostiserad.

Strunt samma, det var inte det jag hade tänkt skriva om. Jag förklarade som det var, att det spanas på mig. Jag har försökt i snart tretton år, men kp:n vägrar att lyssna. "Du lever med det här" fick jag kastat i ansiktet. Min utgjutelse var helt onödig, jag kunde lika gärna ha pratat med köksväggen.

Jag har sökmotorat på "vanföreställning" och det låter inget vidare. Att psykiatrin försöker smeta det på mig visar hur långt de är villiga att gå för att förgöra mig. De har tvångsvårdat mig, de har proppat mig full med medicin och ibland ringer de och kräver att jag ska prata med läkare (kostar 200 kronor). Inte för att det ingår i deras jobb, Inte av omtanke, utan för att mosa mig. Hela Spiran (du får väl använda sökmotor) är inkopplad, det är knappt att de hinner med lunchrasten.

Det går inte att resonera med psykpersonal. De har minsann utbildning och vet mer om mig än jag själv gör. Nästa gång jag får en fråga från dem vet jag precis vad jag ska svara: Essike, dessike, luntan, tuntan. En trutigentäppare!

MVH/Herr X

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag pratade med en bekant idag när jag satt i Hörsalsparken och njöt av några öl. Han hade suttit vid Stortorget och snuten var där inte bara en gång utan två. Snutarna hällde ut all öppnad dryck, dessa dyra droppar rann i rännilar på marken. De beor...

Snart är det den femte juni och äääntligen dags för lanseringen av Nintendos nya konsol Switch 2. Som jag har väntat, som jag har trånat efter den. Nu är den snart här och det känns stort. Jag brukar beställa inte bara film och musik från Gin*a, utan...

Idag var jag helt förstörd när jag vaknade och klockan var redan ett på eftermiddagen. Jag orkade inte ur sängen, så jag missade tisdagens umgänge i parken över några öl. Det har inte blivit mer än två folköl druckna idag, så gissa om min törst komer...

Nu är jag hemma, ute i friheten igen, efter exakt en månads vårdtid. Det blev som vanligt att flyttas runt avdelningarna. Som vanligt avverkade jag PIVA, avdelning 28 och avdelning 26. Vissa patienter var långliggare vilka jag kände igen från novembe...

Nu är jag hemma i min lilla lägenhet efter snart fyra veckor på dårhuset. Än är jag inte utskriven, men blir det på måndag då läkaren frågade om jag ville vara kvar på frivllig basis. Fri från tvångsvård vill jag bara hem, finner ingen mening med att...