Jag har ett utomordentligt nätverk, vilket kan lindra om man mår psykiskt dåligt. Jag snabbrabblar några vänner (alla namn är påhittade): Timmy och Tommy, Tor och Björn. Och så han med det lustiga efternamnet, vi kan kalla honom Hubert.

Två av dem har till och med besökt mig på psyket, det var godhjärtat av dem. Och ännu bättre blev det, då de hade cigaretter med sig.

Sedan har vi ju glada gänget bakom flöt... bloggen: Sune, den obändiga mannen från Motala. Hasse Promille, mannen som är mer än lovligt glad i spriten. Ronny och Bosse Rulltårta, grabbarna ler och långhalm. Lennart K Lindström, mannen som då rakt inte har potensproblem. Fick jag med dem alla? Okej då, jag lägger till Anna-Fia, den lättfotade damen från Eskilstuna. Ja, jag lägger väl till Sirppa också, men hon och jag umgås inte direkt, det skulle inte Hasse gilla.

Vi har hängt ihop i rätt många år nu och vi hade till och med en egen lokal (Kråkstigen 4) innan kommunen exproprierade den. Intresset för UFO:n delar vi, dessutom gillar i alla fall jag och några till att dricka oss berusade.

Jag väljer livet. Vem skulle inte göra det med vänner som mina?

MVH/Herr X

Det är visst inte bara jag som behöver psykiatrins hjälp ikväll, det tutar upptaget varje gång jag ringer. Kanske har akutenheten spärrat min telefon för samtal dit. Eller så är det kanske folk med fylledille som ringer.

Jag har ringt på fyllan, men nu var det länge sedan, minst ett par år sedan. Eller ett. Jag minns inte riktigt. Hoppas att de bara har fullt upp, så de inte har spärrat mitt nummer. Jag ger dem en timma att svara, gör de inte det traskar jag upp till dem. Jag har inget att förlora förutom tid.

MVH/Herr X

Det blir sent isäng idag, jag har haft fullt upp. Frugan tog en del tid och energi, vi hjälptes åt att skrubba henne, sedan har jag rastat henne ute på gården. Hon har äntligen lärt sig gå i koppel; Ett ryck betyder stopp, två ryck betyder full fart framåt.

Jag har avnjutit goda Ballerinakex och två punschrullar och till det hade jag några glas punsch. Godsakerna intogs i finrummet, köket vistas jag minimal tid i. Det är fruntimmernas rum.

Snart ska jag krypa till sängs, jag ska bara ta en sista svälj punsch. Hoppas att din dag varit lika bra som min.

MVH/Vän av ordning

Jag sitter med Bosse Rulltårta på en centralt belägen krog, vi sitter på uteserveringen och njuter av varsin öl. Där inne spelar en trubadur och när vi går in ska jag önska "Turistens klagan" med Kornelius Vresvijk.

Här är mycket bättre än på skitstället God vän. Deras uteservering är världens minsta. Borde inte ens få kallas servering, för den har inte ens bord.

Det finns en och annan goding att vila ögonen på här, men än har jag inte supit mig till det mod som krävs för att gå fram och snacka med någon dam. Det kommer, krogen har öppet flera timmar till.

Nu ska jag stoppa ned telefonen och samtala med Bosse lite. Ha det gött! För övrigt anser jag att God vän bör förstöras.

MVH/Ronny

Jag fick inte napp på sajten jag hänger på, jag blir utan kille denna helg. Men jag har fina minnen från tidigare i veckan när jag var med två personer samtidigt. Jag kan ju lägga mig på sängen och försöka återuppleva de stålhårda grepp vi tog på varandra. En dag är inte nödvändigtvis bortkastad bara för att den inte bjuder på brottning, man kan roa sig med andra saker. Men helst går jag en match eller två om dagen, så'n är jag.

MVH/Lennart K Lindström

Tänk att jag varit frisk en gång. Jag fick så kallad paranoid psykos på 00-talet och ända sedan dess har jag varit vårdkonsument av värsta slag. Vi snackar piller och inläggningar. Men jag hade ett rätt schysst liv innan Sjukdomen slog till. Arbetade på fabrik och trivdes med både sysslorna och arbetskamraterna.

Jag började med fotboll i Hageby IF som barn och fick utmärkelsen bästa spelare två gånger. Jag la tyvärr av med fotbollen då jag började jobba tvåskift som 18-åring. Men jag hade hela tiden kontakt med en barndomsvän och spelade i hans olika lag på 90- och tidiga 00-talet.

Dessutom sprang jag i skogen (milen på 40 minuter) och styrketränade. Jag var i synnerligen god form. Idag är jag kraftigt överviktig och det kan jag till viss del skylla på medicinerna jag tar, men även på att jag dricker så mycket läsk, mitt enda riktiga nöje.

En sak jag saknar är mina motorcyklar. Jag hade först en Honda, sedan en Triumph. Mitt hastighetsrekord är 240 kilometer i timman (på mätaren), oftast körde jag dock rätt lugnt. Jag sålde min hoj när jag flyttade och idag har jag inte råd med tanke på att jag är förtidspensionerad.

Skulle jag dö knall och fall har mitt liv alltså inte varit dåligt, jag har haft mina lyckliga år. Nu sitter jag och blir sentimental...

MVH/Herr X

Nej, jag fick inte en hel dag utan besvär. Nu har oron börjat komma och den växer sig starkare hela tiden. Jag kan parera med två Oxascand, men det räcker inte hela kvällen. Det får bli ett samtal till akutenheten, men jag väntar tills jag mår sämre. Jag vet varför jag får oro och ångest, vad har det med min diagnos att göra? Röster och paranoia kan jag ta, men ångest står jag inte ut med. Jo, visst gör jag det, men det är plågsamt. Tänk om man får prata med en godhjärtad person på akutenheten som via läkare ger mig lite mer benso. Det är upp till läkaren att ta beslut om, men jag tror att den man får prata med när man ringer AE oftast struntar i att kontakta läkare. Jag tar till kedjerökning och läskdrickande, det lindrar en smula. Snart ringer jag er, AE.

MVH/Herr X

Jag känner mig helt återhämtad efter att ha brottats med två killar på en gång tidigare i veckan. Det innebär att jag kanske beställer hem sällskap genom en sajt på nätet. Jag har dryck att dricka och kex att mumsa på. Det kanske stannar där, vi kanske bryter arm, vi kanske tumlar runt i min säng. Vi får se. Jag vill nå klimax i en annan persons kroppsöppning.

MVH/Lennart K Lindström